Snart dags för årsbästalista igen

Jaha, tiden rusar obönhörligen fram och snart är det dags att summera skivåret 2022.

Som jag skrev när jag summerade årets bästa skivor i fjol:

"Varje år ställer jag mig samma fråga - är det här årets tio bästa skivor? Och är skivan på nummer ett verkligen årets bästa skiva?"

Som sagt, allt är subjektivt och begreppet "bäst" blir mer och mer meningslöst. Egentligen handlar mina listor över årets tio bästa skivor om vilka album som mest väckt mitt intresse, av ett eller annat skäl. Inte nödvändigtvis att de skulle vara "bäst", enligt något slags prestationskriterium.

Jag kan gilla en skiva som har stora brister, om ansatsen är intressant. Om jag gillar artistens röst. Om det finns något eget i texterna.

En kort återblick på förra årets lista: 

Jag utsåg Grace Petries Connectivity till nummer ett. Ja, den var ytterst sympatisk - var den bäst? Som sagt, rätt meningslös term. We've Got An Office In Hackney var dock förmodligen årets låttitel.

När jag läser resten av listan inser jag att 2021 faktiskt var ett riktigt starkt skivår. Det här är titlar som står sig. Inget felval, överhuvudtaget.

Årets bästa skivor: 2. Consequences, Joan Armatrading

Årets bästa skivor: 3. Regn av glas, Ossler

Årets bästa skivor: 4. Blåbärskungen, David Ritschard
Årets bästa skivor: 5. Huvva! vad tiden går, Merit Hemmingson
Årets bästa skivor: 6. The Moon and Stars: Prescriptions for Dreamers, Valerie June
Årets bästa skivor: 7. Östan västan om stress och press, Stefan Sundström
Årets bästa skivor: 8. Dream of Independence, Frida Hyvönen
Årets bästa skivor: 9. Cobra Poems, Daniel Romano
Årets bästa skivor: 10. Dom som skiner, Thåström