torsdag 20 september 2018

Mark Knopfler släpper nionde soloalbumet



Vartannat, vart tredje år hör Mark Knopfler av sig med en ny skiva. Det är alltid lika trevligt varje gång.

Nu räknar jag inte in hans soundtrackskivor när jag säger att Down The Road Wherever är hans nionde studioalbum som soloartist.

Soundtrack är en helt annan - mycket tristare - gren av hans verksamhet, enligt min mening. Att han en gång skrev temat till Local Hero är inget skäl till att fortsätta producera rätt trista soundtrack.

Down The Road Wherever släpps 16 november.

söndag 16 september 2018

Återförenat Smashing Pumpkins släpper skiva



Billy Corgan har prövat en rad saker för att slippa göra det oundvikliga - återförena Smashing Pumpkins klassiska sättning. Så sent som i fjol kom en makalöst intetsägande soloskiva som han gav ut under sitt fullständiga namn, William Patrick Corgan.

Men nu är det då dags - Corgan, trummisen Jimmy Chamberlin och gitarristen James Iha ska släppa en ny skiva. Basisten D'arcy Wretzky fick inte vara med; det gjordes klart när Wretzky och Corgan slängde några omgångar skit på varandra i medierna.

Shiny and Oh So Bright Vol. 1 / LP: No Past. No Future. No Sun heter nya skivan, som är den första med Corgan/Chamberlin/Iha sedan 2000 års Machina/The Machines of God.

Vi får se hur det blir, mina förväntningar är låga. Smakprovet Silvery Sometimes (Ghosts) för tankarna till en slöare 1979.

Albumet släpps 16 november.

fredag 14 september 2018

Sparsmakade Tom Waits och Joan Jett hör av sig







Vissa rutinerade artister producerar sig som aldrig förr. Andra är mer sparsmakade.

Två av den senare varianten är Tom Waits och Joan Jett. Waits släppte senaste albumet Bad As Me för sju år sedan. Joan Jett släppte Unvarnished för fem år sedan.

Nu har bägge visat livstecken.

Tom Waits gästar på gitarristen Marc Ribots (spelade t ex på Raindogs) nya album Songs of Resistance 1942-2018, ett album som släpps just i dag, 14 september. Låten heter Bella Ciao och kan höras ovan.

Joan Jett och hennes The Blackhearts har spelat in nya låten Fresh Start till nya filmdokumentären Bad Reputation som kommer finnas tillgänglig (tror jag, även i Europa) från 28 september, via allehanda streamingtjänster.

onsdag 12 september 2018

Jeff Lynne bjuder på hitparad


När Jeff Lynne återupplivar Electric Light Orchestra (under det fåniga namnet Jeff Lynne's ELO), så blir det en hitparad utan like. Av alla konserter jag någonsin sett är det bara Paul McCartney som kan utmana i antal hits under en och samma konsert. Andra gamla rävar brukar slänga in typ tre låtar från senaste skivan eller två riktigt udda spår från karriären, men Lynne har bestämt - bara hits. Hits hits hits!

Det är 37 år sedan ELO senast spelade i Sverige och ingen medlem är kvar... utom Jeff Lynne själv. Den siste av de gamla medlemmarna från den klassiska sättningen, Richard Tandy, sägs lida av reumatism eller något liknande, och orkar inte längre med turnélivet.

I stället är det något tiotal superproffs - varav fler gitarrister och keyboardister man egentligen orkar med - som kompar Lynne. Och de gör det så superproffsigt att alla låtar låter exakt som på skiva. (En hel del bitar är nog förinspelade... bland annat de ytterst maffiga stråkarna i Roll Over Beethoven.)

Så ja, det är superpolerat - men faktiskt, och jag är till och med själv förvånad, aldrig tråkigt under de cirka 1,5 timmarna som bandet spelar. Någon liten sekund börjar jag tänka på annat under Can't Get It Out of My Head. Men annars är det så trevligt du kan ha i Globen en onsdag kväll, mitt i september som börjar närma sig höst på riktigt allvar.

Och låtar som Livin' Thing, Telephone Line, Wild West Hero och Sweet Talkin' Woman, där hade Lynne riktig närkontakt med popmusikens Gud.

tisdag 11 september 2018

Planningtorock gör comeback



Eftersom det dröjt fyra år kan det nästan kallas comeback.

Jam Rostron, känd som Planningtorock, släpper sitt fjärde album den 9 november.

Titeln är Powerhouse och låttitlarna är som följer:

Wounds
Transome
Dear Brother
Something More Painful Than Others
Much To Touch
Jam of Finland
Non Binary Femme
Piece of My Mind
Beulah Loves Dancing
Powerhouse

Första singeln Transome kan höras ovan.

lördag 8 september 2018

Nytt från Anja Bigrell



Det är fem år sedan Anja Bigrell släppte sitt första soloalbum, efter tiden i bandet Monty's Loco.

Det andra albumet har varit på gång en tid, men nu börjar det möjligtvis närma sig. Låten Grannen - se ovan - har släppts och i augusti gjorde Bigrell nedan Facebookuppdatering:

Morgonen säger: Dags att vakna, dra huvudet ur röven och börja jobba!
#anjabigrell2 #höst #skivsläpp #utmedskiten

När Kulturrådet gav pengar till skivan så hade den arbetsnamnet Till åren (Tonårssymfonier) men jag vet inte om detta är bekräftat som slutligt namn.

onsdag 5 september 2018

80-talsikon släpper box


När jag hör Phil Collins så far jag med tidsmaskin tillbaka till 80-talet. Jag vet att Collins fortsatte göra musik även efter det, men min minnesbild är av dundrande trummor, syntetiska keyboards och fläskiga arrangemang.

Så skickligt, så smart, men samtidigt så... over the top och lite för insmickrande.

Nu ska alla Collins-casuals se upp för den här boxen. Ni kommer nämligen inte få vare sig Land of Confusion, Sussudio eller In The Air Tonight.

I stället får ni Collins inspelningar med alla möjliga storheter, från sitt jazzband Brand X till samarbeten med Paul McCartney, John Martyn, Joe Cocker, Bee Gees, Howard Jones... Ja, allt möjligt utom jättehitsen med Genesis och från solokarriären.

Därav boxens (4 CD) titel - Plays Well With Others... Släppdatum är 28 september.

lördag 1 september 2018

Kajsa Grytt plockar från hela karriären


Kajsa Grytt är en av få nationalklenoder med rötter i punken som fortfarande befinner sig på topp. Nu pratar jag givetvis vad gäller artistisk kvalitet och kreativitet. Hennes senaste skiva, Kniven i hjärtat, är en av hennes allra bästa och just nu årets bästa svenska skiva.

På Nalen på lördagskvällen bjuder hon på bitar från hela sin karriär - från Tant Strul (Dunkar varmt, Romeo och diskerskan) till några av Kajsa & Malenas mest klassiska spår (Brev från ett torg, Vi kan göra det igen, Om du kunde se mej) via några av solokarriärens bästa spår (Bara vi står ut, Allt faller, Under skinnet) till en stor del av senaste albumet. I en hyllning till vännen Eva Fuchs - som gick bort bara för en vecka sedan - spelar hon till och med Blå Tågets Staten och kapitalet.

Ackompanjerad av Malena Jönsson på piano och keyboards och Hanna Ekström på fiol, så tar Grytt fram alltifrån det känsliga akustiska fingerplockandet till riktiga Billy Bragg-takter på elgitarren, inte minst i Allt faller som hon utnämner till sin favoritlåt ur den egna repertoaren ("eller kanske den bästa låt som någonsin gjorts").

Mellansnacket är för övrigt som vanligt rörande, roligt, avväpnande, personligt. Det är en styrka som hon borde använda ännu bättre. (Och faktiskt lära av de riktigt stora, att skriva riktigt bra mellansnack.)

Men sammantaget: Alla med minsta förnuft bör ta varje chans att se Kajsa Grytt live. Så enkelt är det.

Ny låt av Sade

Sade är inte världens mest produktiva band. Stuart Matthewman sade för en tid sedan att bandet jobbar på en ny skiva, vilket i så fall är första albumet sedan 2010 års Soldier of Love.

Men för några månader sedan släpptes Flower of the Universe, en låt från filmen A Wrinkle In Time.

Och nu kommer Sades nästa filmbidrag, till filmen Widows. Låten heter The Big Unknown, enligt Stereogum.

Så har vi tur kommer även albumet senare i år eller i början av nästa år.

onsdag 29 augusti 2018

Omslag+video från Dan Hylander & Raj Montana Bands kommande skiva


Dan Hylander & Raj Montana Band skulle ha släppt nya skivan Indigo 6 juli, men det releasedatumet kom och gick.

Det visar sig att det, bland annat, berodde på smärre hälsoproblem hos Hylander själv.

Nu verkar detta vara hanterat och via Pledgemusic har bandet uppdaterat med en bild på omslaget (se ovan) och beskedet att albumet mixas. Något nytt releasedatum verkar ännu inte spikat.

Följ uppdateringar här.

Och nedan kan du se en video på låten Aldrig sluta drömma.


söndag 26 augusti 2018

Ny singel från Paul Simons kommande album



I det här inlägget ifrågasatte jag varför Paul Simon spelar in nya versioner av gamla låtar på skivan In The Blue Light som släpps 7 september.

Då jämförde jag versionerna av One Man's Ceiling Is Another Man's Floor.

Nu när Paul Simon släpper en ny version av Can't Run But är det lite enklare att förstå vad han vill göra. Bryce Dessner från The National har gjort arrangemanget och konstmusikgruppen yMusic, som turnerar med Simon, spelar på låten.

Men det är klart, skillnaderna är inte milsvida mellan versionerna. Hör originalversionen nedan - den är nog ändå bäst...


lördag 25 augusti 2018

Chers ABBA-album är en genial idé



Att casta Cher i Mamma Mia del 2 var naturligtvis genialiskt. (Även om det går att ifrågasätta att Cher är Meryl Streeps mamma?)

Att Cher sedan gör ett helt album med ABBA-låtar är så uppenbart att man är förvånad över att ingen tänkte på det här för tio eller tjugo år sedan.

I filmen sjunger Cher Fernando och inför skivsläppet har Gimme! Gimme! Gimme! (A Man After Midnight) och, nu senast, SOS fått förhandssläpp.

Och i ABBAs fall slår naturligtvis ingenting originalen, men Cher gör tillräckligt egna tolkningar för att det ska vara, faktiskt, smått genialt. Även om du har svårt för Cher så påminns du om ABBAs fantastiska sångkatalog.

Skivan, som naturligtvis heter Dancing Queen, släpps 28 september.

fredag 24 augusti 2018

Klart med nya skivan av Seinabo Sey


Fram till och med i dag har Seinabo Sey släppt tre nya singlar, men beskedet om album nummer två har dröjt.

Fast i dag blev det klart att nya skivan heter I'm A Dream och släpps 7 september.

5 oktober spelar Seinabo Sey i Globen.

torsdag 23 augusti 2018

Nytt från Kate Tempest


6 september släpps Running Upon The Wires, en ny poesisamling från Kate Tempest. Innehållet sägs vara mer personligt än hennes tidigare verk, inriktat på ett förhållande som tagit slut och ett nytt som börjat.

Boken kommer även i CD-format som sägs innehålla "formal poems, spoken songs, fragments, vignettes and ballads". Det är dock lite oklart om detta bara helt enkelt är ljudboksversionen av den tryckta boken eller om CD:n är ett eget verk, så att säga.

Själv föredrar jag att lyssna på snarare än att läsa Kate Tempest. Hennes Let Them Eat Chaos från 2016 var ett av de bästa albumen från det året.

onsdag 22 augusti 2018

The Watson Twins släpper ny skiva


Många fick upp ögonen för The Watson Twins när de sjöng tillsammans med Jenny Lewis på albumet Rabbit Fur Coat 2006.

Sedan dess har de på egen hand släppt en handfull album och/eller EP-skivor. Jag ska erkänna att jag inte lyssnat särskilt djupgående på någon av dem, men har förstrött följt deras karriär. I sanningens namn så var Jenny Lewis ett namn i en högre division än tvillingarnas egen.

Men man ska ju aldrig säga aldrig. Nu släpper Chandra och Leigh Watson en ny skiva, 12 oktober.

Den heter Duo och om du beställer den så får du spåret Hustle & Shake redan nu. Förbeställ här.

tisdag 21 augusti 2018

J Mascis släpper ny skiva



J Mascis varvar numera solokarriär och Dinosaur Jr.

2011 och 2014 fick vi J Mascis-skivor. 2012 och 2016 fick vi Dinosaur Jr. Ett växelbruk som varit mycket fruktbart. Bandskivorna är rockigare och solokarriären lite mer nedtonad.

Och 9 november kommer nästa soloskiva, Elastic Days.

Första smakprovet, See You At The Movies, kan du höra ovan.

måndag 20 augusti 2018

Tredje singeln från Seinabo Sey

Vi är många som väntar på Seinabo Seys andra album. Inte minst inför hennes storspelning i Globen, 5 oktober.

Men hittills är det singlar vi får. I Owe You Nothing och Breathe följs nu, på fredag, av Good In You.

Här kan du "förspara" (pre-save) Good In You på Spotify.

fredag 17 augusti 2018

Ny singel av Cat Power



Cat Power släpper ju första skivan på sex år - The Wanderer - 5 oktober, vilket jag uppmärksammade i detta inlägg.

Nu har det kommit en ny singel, där Lana Del Rey tydligen också medverkar. Låten heter Woman, hör den ovan.

tisdag 14 augusti 2018

Första hela smakprovet från Amy Rays nya skiva



Tidigare har Amy Ray bara bjudit på små snuttar från kommande skivan Holler. T ex här och här.

Nu har hon dock haft premiär på första hela nya låten, Sure Feels Good Anyway. Lyssna ovan.

Holler släpps 28 september.

måndag 13 augusti 2018

Gibbons släpper andra singeln



Billy Gibbons släpper som bekant albumet The Big Bad Blues den 21 september.

Redan tidigare har singeln Rollin' and Tumblin' släppts. Nu kommer Missin' Yo Kissin'.

Till skillnad från Gibbons första soloskiva Perfectamundo så skulle detta mycket väl kunna vara en ny ZZ Top-skiva.

söndag 12 augusti 2018

KSMB på ett lastbilsflak i Västberga


Ibland är de bästa konserterna de mest överraskande. Lördag morgon hade jag ingen aning om att KSMB skulle spela på ett lastbilsflak i Västberga på eftermiddagen.

KSMB gör - visar det sig - endast två spelningar i sommar. En på en norsk festival och en gratisspelning på Västberga boende där föreningen Ny gemenskap håller till.

Det är inte många som hittat till innergården i Västberga, men majoriteten är entusiastiska. Två gånger lyckas KSMB locka upp frivilliga körsångare, till låtarna Jag är ingenting samt Dörrterror. Vi får nästan alla gamla favoriter, utom En slemmig torsk.

Stämningen blir ännu bättre i extranumrena, när KSMB fått chokladkartonger av arrangören - Micke Alonzos och Steppans kartonger får gå runt i publiken.

Möjligtvis håller KSMB på att spela in en uppföljare till 2017 års Ond saga, eftersom bandet förmedlat bilder från en studiomiljö på Instagram.

lördag 11 augusti 2018

Småtrevligt på Stockholms Visdagar


Stockholms Visdagar är ett årligt återkommande evenemang på Lasse i Parken vid Hornstull.

I en inramning som är oerhört opretentiös framträder artister som en gång i tiden var relativt stora publikdragare, sida vid sida med dem som kanske inte slagit så brett.

På fredagen är det Roffe Wikström (ackompanjerad av Bernt Andersson) som är huvudnummer, medan Cecilia Thorngren (ackompanjerad av Claes von Heijne) är förartist.

Cecilia Thorngren är kanske inte renodlad vissångerska, men hon är ganska nära visan i sitt uttryckssätt, när hon sjunger gamla rockgubbar som Bob Dylan, Peter LeMarcLeonard Cohen, Plura, Mikael Wiehe och Ulf Dageby. Trevligt, men kanske lite för polerat för min smak. Dock tillräckligt intressant för att det ska vara värt att kolla in Thorngrens debutalbum Svart katt en gång till.

Roffe Wikström har med ålderns rätt förvandlats från svettig gitarrvirtuos till... sittande gitarrvirtuos. Han har fortfarande gitarrspelet, men framförandet är lite löst i kanterna och Wikström och Bernt Andersson verkar inte helt synkade genom setet.

Givetvis är det bra, men känslan är att om förberedelserna hade varit 10-15 procent skarpare så hade det blivit riktigt bra. Wikström låter som mest fokuserad när han sjunger Ferlin, till exempel Mitt hjärta är ditt och En valsmelodi.

På det hela taget småtrevligt.

fredag 10 augusti 2018

Detaljer klara för Ace Frehleys nya album



19 oktober släpps Ace Frehleys nya album Spaceman.

En skiva som på förhand fått en del publicitet bland annat tack vare att Gene Simmons varit med och skrivit samt spelar bas på två låtar.

Frehley har sedan tidigare släppt singeln Bronx Boy och nu även Rockin' With The Boys, en låttitel som varit i svang ända sedan 1982, när Kiss skulle spela in en ny skiva efter den kommersiella floppen Music from the Elder.

Hör Rockin' with The Boys ovan.

torsdag 9 augusti 2018

Paul Simon presenterar ny version av klassisk låt



Som bekant kommer Paul Simon med nya skivan In The Blue Light den 7 september.

Skivan innehåller nyinspelningar av gamla låtar.

Och som vanligt ställer jag mig frågan; varför gör artister det här?

Många har gjort det, men resultatet blir sällan lyckat. Alla vi som lyssnar har vant oss vid de klassiska versionerna och tycker att nyinspelningarna inte tillför någonting.

Efter att ha hört One Man's Ceiling Is Another Man's Floor så är jag beredd att vidhålla den synpunkten. Hör nya versionen ovan och gamla versionen under.


måndag 6 augusti 2018

Lilly Hiatts pappa släpper första skivan på fyra år



Ja, det är naturligtvis John Hiatt som rubriken syftar på.

Men för mig har Lilly Hiatt varit betydligt intressantare än John, under de senaste åren. Så John kan gott finna sig i att vara Lillys pappa.

Om sanningen ska fram är det ganska många år sedan John Hiatt gjorde ett riktigt bra album (15 år sedan, Beneath This Gruff Exterior) och ett antal år sedan han gjorde ett hyfsat (sex år sedan, Mystic Pinball).

12 oktober kommer nya skivan The Eclipse Sessions. I denna intervju med Rolling Stone reflekterar John Hiatt över sin egen minskade produktivitet - nya skivan är den första sedan 2014 års Terms of My Surrender. Det är längsta uppehållet mellan studioalbum sedan Hiatt gjorde sin andra skiva (1975) och den tredje (1979).

Nu kan ingen klaga på Hiatts produktivitet i stort, nya skivan är hans 23:e studioalbum.

lördag 4 augusti 2018

Graham Parker släpper nytt



Det går inte att fly undan sin ungdom. Därför blir jag ofta som mest entusiastisk när de gamla hjältarna från 70-talet kommer med nya skivor.

Jag är inte helt ouppdaterad inför ny musik, men hjärtat finns ändå i den musik jag lyssnade på när jag verkligen förvandlades till musikidiot. Och så är det väl för många av oss.

Nu kommer till exempel Graham Parker med en ny skiva. Det kan vara hans 23:e studioalbum, lite oklart.

Jag har inte ens följt Parker regelmässigt, men så fort jag hör hans snäsiga röst så väcks något till liv.

Nya skivan släpps 21 september och heter Cloud Symbols. Ovan kan du höra singeln Every Saturday Nite. Kunde lika gärna ha släppts 1979.

fredag 3 augusti 2018

The Proclaimers släpper elfte skivan



Om precis en vecka så släpper The Proclaimers sitt elfte studioalbum och första skivan på tre år.

Angry Cyclist sägs vara fylld av politiska sånger, liksom hyllningar till hemlandet (Streets of Edinburgh är en nutida Sunshine on Leith).

Ovan kan du höra titellåten och via denna länk kan du höra Streets of Edinburgh.

torsdag 2 augusti 2018

Förhandslyssning inför hösten


Många av artisterna som släpper album i höst har redan börjat pytsa ut singlar.

Via tjänster som Spotify kan du redan nu höra låtar från en majoritet av de albumsläpp jag nämner nedan.

Givetvis är de kommande skivorna av blandad kvalitet, men det finns ett antal positiva tecken inför skivhösten.

Elvis Costello, till att börja med, låter mer "Costello" än på länge. Unwanted Number och Under Lime som låtarna heter, antyder en Costello någonstans i höjd med Imperial Bedroom. Vuxen, smart popmusik av bästa märke.

Alice Bs Two Man Gang har funnits ute sedan i vintras och det är inte helt klarlagt om låten kommer med på hennes kommande tredje album. Men en fin bit är det.

Bob Dylans sonson Pablo Dylans två låtar Bells och Eye of The Storm låter väldigt mycket Bob. I Eye of The Storm är det nästan som en parodi på en Bob Dylan-ballad. Men ändå bra.

Ömsom vin, ömsom vatten kan man säga om Paul McCartneys två låtar Come On To Me och I Don't Know. Och då är det Come On To Me som låter som en popbagatell medan I Don't Know är en riktigt fin ballad.

Alejandro Escovedos Sonica USA är ett stycke skramlig rock som lovar mycket gott inför höstens album.

Cat Powers korta Wanderer får mig att längta till albumet i oktober.

I avdelningen hårdare rock så låter både Uriah Heeps och Nazareths singlar oväntat pigga, med tanke på att det är två veteranband. Även Treat gör en snygg ballad och tyska Doro har släppt tre helt okej låtar inför nya skivan. U.D.O. har släppt två låtar som får godkänt, men inte mer.

Besvikelser? Ja, Paul Wellers två ballader inför nya albumet låter fantastiskt sömniga. De heter Aspects respektive Movin' On och det är smått otroligt att en man som skrev English Rose nu lyckas åstadkomma två ballader som du glömmer så fort du hör dem.

onsdag 1 augusti 2018

Ny snutt från Amy Ray



Amy Ray fortsätter att ge oss glimtar av musiken på sitt kommande soloalbum.

Ovan hörs en liten bit av en låt kallad Sparrow's Boogie.

Nya skivan heter Holler och släpps 28 september. Se även tidigare inlägg här.

söndag 29 juli 2018

Småtrevligt från Roddan



Rod Stewart själv bryr sig nog inte, men många musikkritiker tänker på honom som en outnyttjad resurs. Som i stället för sjunga skramlig Faces-rock eller folkrock med mandoliner, har tvingats sjunga listpop eller värre. Disco! Motown! The Great American Songbook!

Det är ofta samma kritiker som hoppas att Björn Skifs ska sluta vara allmänunderhållare för att i stället sjunga soul.

Men artister har starka egna viljor, och jag är ganska säker på att Stewart är nöjd med sin breda och långa karriär.

28 september släpper Rod Stewart sitt 30:e eller möjligtvis 31:a studioalbum (beror på om man räknar utgivningen av ett "glömt" studioalbum).

Blood Red Roses heter skivan och första singeln, Didn't I, är ovanligt pigg och småtrevlig. Hör ovan.