(Klipp tyvärr lånat från Youtube och Wayoutwest, eftersom de bilder jag tog i går var så himla usla.)
På onsdagen spelade Sara Parkman sommarturnéns näst sista spelning på Trädgården i Stockholm. Hon har intagit sin egen nisch i Musiksverige, med sin moderna folkmusik.
Det är en jämförelse som haltar, men när jag ser bandet på scenen, med dess estetik och uttryck, så leder det tankarna till något slags variant av Florence and the Machine, minus balettbakgrunden. Kraften i uttrycket och det lite vagt new age-iga finns där.
Trädgården är knökfullt och Parkman och bandet hälsas med vilda tjut och publiken sjunger med i de allsångsvänligaste bitarna, som Eros, Agape, Philia.
Kvällen domineras av musik från albumet med samma namn, även om Sara Parkman också slänger in Bruce Springsteen-covers (I'm On Fire, omdöpt till Ligg med mig) och gamla favoriter som Ing-Maries vals.
Parkman håller brandtal mot dem som vill sälja ut kulturen och låter två ungdomar från Fridays for Future komma upp på scenen och göra reklam för sina aktiviteter. Hela konceptet landar väl, här på Södermalms utkant.
Det ska bli intressant att se vilket som blir Sara Parkmans nästa steg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar