Tyvärr blir det många dödsrunor. Robbie Robertson (1943-2023) hann dock bli 80 år åtminstone, till skillnad från exempelvis Sinéad O'Connor som gick bort ännu mycket mer för tidigt.
The Bands ledare skrev in sig i musikhistorien på många sätt - som 16-årig gitarrist bakom Ronnie Hawkins, som kompmusiker bakom Bob Dylan, med just The Band, The Bands egen karriär och slutligen som soloartist och som filmmusikkompositör, framför allt i samarbete med Martin Scorsese.
Robertsons och The Bands samarbete med Bob Dylan var så fruktbart att det skedde i flera omgångar, först genom en världsturné 1966-1967, sedan spelade de in The Basement Tapes, därefter Planet Waves och ytterligare en turné.
The Bands egna skivor, varav de två första - Music from The Big Pink och The Band - är de bästa, uppfann i princip Americana-genren, så som vi känner den i dag. Till och med looken - se albumomslaget ovan - blev stilbildande och tidlös. Mycket ansiktsbehåring.
När The Band sade farväl med The Last Waltz, så höll Robertson en lägre profil med just filmmusiken. Men hans solokarriär, som inleddes med Robbie Robertson (1987) knuffade ut honom i rampljuset igen. Han hade dock tröttnat på turnélivet, så solokarriären blev en ren skivkarriär, inget annat.
Den senaste och sista soloskivan kom ut 2019, Sinematic, om vi bortser från de möjliga postuma utgivningarna.
I och med Robertsons död, så är Garth Hudson den sista överlevande medlemmen av The Band.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar