Stockholms Visdagar är alltid ett trevligt, anspråkslöst arrangemang, på Lasse i parken i Stockholm. Ibland lyckas de också bokat något lite extra. Toni Holgersson är till exempel inte så lätt att se på en scen nu för tiden.
Väl på scenen så gör Holgersson en poäng av att han är nervös, han har uppenbarligen glömt låtlistan - själva papperet - och har till en början svårt att få tekniken att fungera. Nervositeten märks dock inte när han väl sjunger och spelar, vilket också varit sonens råd före spelningen. "Prata inte så mycket, spela och sjung bara."
Nu är Holgerssons mellansnack tämligen underhållande, så för oss i publiken gjorde det ingenting. Den största behållningen är dock Holgerssons, helt intakta, mörka och karaktäristiska sångröst.
Svagheten i framförandet är i stället låtmaterialet, som är tämligen likartat. Ett snäpp större variation skulle kunna önskas.
Vi får ett knappt tiotal ballader och alltihopa avslutas med Låt trummorna tala, en av favoriterna från storhetsperioden på 90-talet.
Ett smakprov från en kommande ny skiva, Planterad i jord, får vi också. Publikens gensvar på både gammalt och nytt är ljudligt.
Förband var Svart smulton, Liten Falkeholm och Malena Jönsson, med sin knyckiga, egensinniga musik som kan avnjutas på albumet Inte som jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar