Kvartalsrapport

Vad säger vi om skivåret 2021 så här långt? Och vad säger vi specifikt om det tredje kvartalet?

Personligen kan jag känna att jag väntar på den där riktiga fullträffen. Men visst, tidigare under året har det kommit några fina album, som Valerie Junes Moon and Stars: Prescription for Dreamers eller Dream of Independence av Frida Hyvönen. Spare Ribs av Sleaford Mods är en annan skiva jag lyssnat flitigt på, liksom Östan västan om stress och press av Stefan Sundström.

Tredje kvartalet, som innefattar sommarmånaderna juli och augusti, brukar alltid vara relativt skivsläppsfattig, även om september alltid är en rivstart på hösten.

Nine av Sault släpptes rent tekniskt någon vecka innan det tredje kvartalet, men jag har av naturliga skäl lyssnat mycket på den under sommaren. Helt klart en skiva som lär hamna på tio i topp. Det egensinniga med den är att den var bara tillgänglig att streama eller köpa i nittionio dagar, till och med 2 oktober... Jag köpte den på Itunes så jag har den kvar.

Yolas Stand for Myself har mer att ge, och låter habil så här långt.

Cobra Poems av Daniel Romano är kanske den skiva jag har lyssnat allra mest på i år, möjligtvis i konkurrens just med tidigare nämnda Valerie June. Jag är svag för Romanos "powerpop möter The Beatles"-formel.

Lindsey Buckinghams självbetitlade soloalbum låter fint, jag gillar framför allt hans poppigare stunder. Inte lika förtjust i balladerna.