Jag är ganska säker på att jag aldrig skrivit två inlägg om Bob Dylan på raken förut, men nu slumpar det sig så.
Dylans team har säkert medvetet tajmat hans Shadow Kingdom-spelning med nyheten om nästa del i The Bootleg Series.
Jag är inte tillräckligt fanatisk för att bli fascinerad av alla delar i serien, att t ex förlora sig i icke utgivna tagningar från Self Portrait-inspelningarna är liksom lite för mycket. Men - den senaste delen i The Bootleg Series kommer att ta sig an 1980-1985, den period då jag själv blev Bob Dylan-fan "på riktigt".
När jag på allvar började lyssna på musik befann sig Dylan mitt i sin kristna period. Jag var 12-14 år och lyssnade hellre på, bland andra , ELO, Kiss och Bay City Rollers. Jag blev i stället ordentligt fångad av Dylan först i och med Infidels, som kom ut 1983. En skiva jag i ärlighetens namn köpte mest för att Mark Knopfler spelade gitarr på den... Sedan var resten av Dylans 80-tal en berg- och dalbana av bra och... mindre bra inspelningar.
Det vi vet, efter läckor, är att även Dylans icke utgivna inspelningar från den här tiden kan hålla riktigt hög klass. Redan i och med första utgåvan av The Bootleg Series fick vi ju de mytomspunna Blind Willie McTell och Foot of Pride från den här perioden (de återkommer för övrigt, i alternativa tagningar, i denna box).
Springtime in New York: The Bootleg Series Vol. 16 1980-1985 släpps 17 september. Läs om låtlistan med mera här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar