Hysteriskt rolig roman

Karl Johan Nilssons roman Död åt Karl Johan Nilsson är en riktig läsfest. Jag tycker den är hysteriskt rolig. Texten är lekfull och spritter av skrivglädje. På så sätt påminner den lite om Martina Lowdens Allt.

Handlingen i boken påminner till en del om Johan Jönsons Livdikt, eftersom den leker med författarens/huvudpersonens identitet. Karl Johan Nilsson iakttas från olika håll, av olika personer och med olika tidsperspektiv.

Död åt Karl Johan Nilsson har fått blandad kritik. DNs Malin Ullgren tyckte boken var "hemskt jobbig att läsa".

Då har jag större förståelse för Elise Karlsson i Svenska Dagbladet som "skrattade tills ögonen tårades". Precis!

Eller Kulturnytt som konstaterar att "Karl Johan Nilsson har något genialt över sig".