Månskensbondens musik framstår som ganska försiktig och sparsmakad på skiva. Indiepopig och subtil. Med fina texter om vardag och fest i - mestadels - Österbotten.
Live är Markus Bergfors och hans bandkamrater en ljudmässigt betydligt mer muskulös kvartett. Det blir en blandning av indiepop, Springsteenskt ös och ibland småknyckig new wave, allt ackompanjerat av Bergfors eget utlevande rörelsemönster på scenen.
Under en dryg timme på Studion i Kulturhuset får vi det mesta av vad Månskensbonden har gett ut på skiva, men inte riktigt allt. De två albumen är väl värda att upptäcka, inte minst det senaste, Nånstans längs en bortglömd breddgrad.
Och allra bäst är väl att karriären bara har börjat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar