Att upptäcka Albin Lee Meldau

Så mycket bättre är ett av de där programmen jag följer indirekt, ungefär som passiv rökning, genom kvällstidningarnas rapportering. Albin Lee Meldau slog igenom i programmet, han hade knappt inlett sin karriär.

Sedan har det varit tala ut-intervjuer (om droger) i fina morgontidningar. Och en väntan på uppföljaren till debutalbumet About You som kom ut samma år, 2018, som Så mycket bättre.

Jag skulle inte ägnat honom en andra tanke, om inte ett häpnadsväckande faktum slog mig i huvudet av en slump. Meldau är son till Annika Blennerhed, som i mitt tycke gjort en av de bästa svenska skivorna genom tiderna, Kvartett från 1987. (Tyvärr finns skivan inte tillgänglig längre, annat än som begagnade vinylexemplar. Jag tror inte skivan gavs ut på CD.) Här skrev jag om Kvartett som en av de 20 bästa svenska skivorna genom tiderna.

Och när jag såg att Meldau den 12 juni släpper en skiva på svenska (som heter just, På svenska), så vaknade min nyfikenhet. Lite av mammans talang måste ju ha gått i arv. Hans pappa, Max Meldau, är tydligen både producent och låtskrivarpartner till sonen. I övrigt vet jag ingenting om honom.

Redan nu har "sida A" av nya skivan släppts på Spotify. Det låter bra, Meldau har en soulig men ändå distinkt röst, med dramatiska kvaliteter. Låtarna känns bekanta, även när det är första gången du hör dem. Kom för mig låter som något som Peter LeMarc skulle kunna ha gjort. Samma skit är struttig promenadblues. Tårar av guld är popsoul med singelkvaliteter.

Ska bli intressant att höra även sidan B, när den kommer.