Jag var besviken när Maria McKee släppte sina två första singlar, Effigy of Salt och Page of Cups, till nya skivan La Vita Nuova. Den tredje singeln, Let Me Forget, lät lite bättre - mer flow, mindre ansträngning.
Och nu när jag lyssnat en handfull gånger på hela albumet, så står det klart att singlarna bara var skärvor av ett större konstverk. Som helhet är La Vita Nuova ett grandiost, pretentiöst (i ordets positiva bemärkelse) och ambitiöst album.
Det är ännu mer bombastiskt än gamla Life Is Sweet. Det är mer piano, mer stråkar. Lite färre skrälliga gitarrer. Men några akustiska gitarrer finns där, finast i avslutande balladen However Worn - lika sårig och fin som någonsin t ex gamla Lone Justice-balladen Wheels.
Klart är att Maria McKee helt tröttnat på att vara någon slags allmän Americana-sångerska, hon har betydligt högre pretentioner.
La Vita Nuova är ett stort album, som förmodligen kommer växa ännu mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar