Ett av mina största "kejsaren är naken"-ögonblick var när jag såg Sonic Youth på Vattenfestivalen. Det här var alltså ett kritikerhyllat band som spelade inför storpublik. Och det enda jag kunde tänka på var: detta är uselt. Det står jag för fortfarande.
Efter Sonic Youth har Thurston Moore släppt några bitvis intressanta soloskivor. Och nu är det dags för Kim Gordon, med sin första soloskiva, No Home Record, som släpptes i går.
Både Moore och Gordon är mer intressanta solo, enligt mitt tycke. Mer nyanserade, mer inne på melodier.
Men Gordon är också intresserad av det atonala, brötiga från Sonic Youth. Men det känns ändå som att det finns en tanke och en bra variation. No Home Record är värd några lyssningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar