Trumpetaren Don Cherry - i Sverige fortfarande kanske mest känd som styvfar till Neneh Cherry och far till Eagle-Eye Cherry - uppmärksammas i en stor, läsvärd artikel i New York Review of Books. (Tyvärr bakom betalvägg, värd att läsa antingen i pappersutgåvan som finns i svenska butiker just nu, eller på webben.)
I artikeln uppmärksammas att allt fler av Don Cherrys skivor nu finns tillgängliga, bland annat via Spotify.
En skiva som helt gick mig förbi när den kom ut 1985 var Don Cherrys "popskiva" Home Boy, Sister Out. En skiva som lika gärna hade kunnat komma ut 1995 eller 2005 eller 2019. Tycker jag, alltså. Skivan har uppmärksammats i flera medier och sägs bland annat ha "outdated sonics"...
En skiva som borde vara inspelad i New York, men - visar det sig - är inspelad i en av Cherrys många hemstäder, Paris, under fem dagars tid.
Vad de flesta ändå är överens om är att skivan är värd att uppmärksamma, inte minst för dess sömlösa blandning av jazz, funk, hiphop, reggae med flera musikstilar. På skivan är det inte främst Cherrys trumpet som är i centrum, utan att han sjunger, pratar, nästintill rappar på några spår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar