I går släpptes en helt osannolik skiva. Om någon hade tipsat mig och sagt att detta är en skiva som släpptes 1979 så hade jag köpt det alla gånger.
Hennings Galileo låter nämligen som en hyllning till tidiga Dire Straits, eller 1980-tals-Chris Rea. Eller som, för dem som minns honom, Blomman, salig i åminnelse. Blomman gjorde ju mest J.J. Cale-covers, på sina skivor. Och ja, J.J. Cale var Mark Knopflers och Chris Reas inspiratör.
Till och med Galileos skivomslag känns retro, med artisten (antar jag), i skuggan så att vi inte ser några tidsmarkörer i klädsel eller frisyr.
Som i många andra göteborgska sammanhang finns Amanda Werne och hennes Slowgold-alias och -band med i produktionen.
En skiva som gjord för gammaldags nattradio.
Här kan du läsa en intervju med Henning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar