Bloggen har lite julledigt, men sist av alla har jag börjat läsa Tracey Thorns memoarer, Bedsit Disco Queen.
Förmodligen lockades jag av framsidestexten om henne som "the Alan Bennett of pop memoirists". Bennett är en av mina favoritförfattare, alla kategorier, och det finns onekligen en viss torr men ändå syrlig humor i Thorns skrivande som påminner om Bennett.
Hon skriver kort sagt bra. Koncentrerar sig på det väsentliga, utan att göra alltför långa ointressanta utvikningar.
Plus att jag naturligtvis blir påmind om all bra musik hon gjort genom åren, inte minst tack vare de låttexter som citeras.
Det är nu 18 år sedan Everything But The Girl släppte en skiva och Tracey Thorn är inte särdeles aktiv som soloartist heller - hennes senaste album, julskivan Tinsel and Lights, släpptes för fem år sedan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar