Jag tror många känner att Tom Petty inte var den av alla rockartister som stod på tur att lämna den här världen. Han var trots allt bara 66 år gammal.
Men så blev det, på måndagen. Och då är tre av fem Traveling Wilburys borta, för att bara nämna en konsekvens av Pettys bortgång.
Petty hade den där kvaliteten som gjorde att han gick hem i princip i alla läger - hos den breda radiolyssnande allmänheten, hos rockkritikerna och hos kalenderbitarna. Han hade både bredd, djup och spets.
Själv upptäckte jag Petty som så många andra, när skivor som Long After Dark och Southern Accents började nå ut även i Sverige. Framför allt den senare skivan blev en riktig favorit i mina lurar, den som jag minns det ganska kalla våren 1985.
Den enda gången jag såg Petty live var när hans Heartbreakers kompade Bob Dylan på Isstadion, kan det ha varit 1986? Dylan var inte riktigt närvarande, men bandet var bra.
Vila i frid, Tom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar