Jag är inte särdeles bekant med Anna Järvinens verk, men den knappt timslånga konserten, där hon kompades av Reine Fiske och Fredrik Swahn, gav mersmak. Hon säger själv att Äppelöga får många lovord och det är också kvällens bästa låt.
Magnus Lindberg är mer av en gammal bekant, som är pålitlig i att leverera trevliga konserter. Han har många bra låtar och höjdpunkterna blir som alltid Tårar över city och Röda läppar. Det glunkas om en ny skiva och det är hög tid, det är sex år sedan Ett eget liv.
Kvällens höjdpunkt är ändå Anders F Rönnblom och hans band. Jämfört med konserten jag såg i Göteborg tidigare i somras, så kändes det vassare på fredagskvällen. Det är klart, det är lite mer inspirerande att spela för ett fullt Lasse i Parken än att spela för en inte ens fullsatt liten lokal ute i Majorna.
Rönnblom är fortfarande produktiv och närmast aktuell med The Subliminal Solo Inferno, tredje delen i trilogin Landet, folket, jaget. Trots de egna lovorden över det nya materialet så håller han sig mestadels till gamla favoriter - det refereras flitigt till 70-talet - när det vankas konsert. Vi får Komedia, Europa brinner, Din barndom ska aldrig dö, Kungarike, Vildhonung, Billys väntan på Isabel och Gratiserbjudande, för att nämna några.
Varje gång jag skriver om Anders F Rönnblom så brukar jag nämna att han förtjänar en större publik. Och så är det verkligen. Lite i skymundan av Ulf Lundell och Plura Jonsson - för att exemplifiera med musiker i samma generation och med liknande profil - så är Anders F Rönnblom en rockmusikalisk nationalklenod med en diger låtskatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar