I'm having conversations with people who don't exist, I'm sending out invitations in my mind
söndag 2 juni 2013
Tre stjärnor för Kiss Europapremiär
Kiss begick Europapremiär på sin Monsterturné på Friends Arena i går, lördag.
För oss diehards, som frossar i detaljer och noterar varje liten förändring, så innebar gårdagen tre saker att ta ställning till:
1. Är den nya "spindelscenen" så cool som den utmålats som?
2. Är Paul Stanleys röst usel eller bara dålig?
3. Är det några nya låtar med?
Svaren?
1. Nej, bandet har som vanligt överdrivit kring den nya scenshowen, men spindeln ser cool ut.
2. Någonstans mellan dålig och usel. I Heaven's On Fire blir det uppenbart att Stanley aldrig kommer att bli den sångare han en gång var.
3. Få ändringar jämfört med de närmaste föregående turnéerna. Psycho Circus (se videon ovan) gör comeback som öppningslåt och tidigare nämnda Heaven's On Fire kom tillbaka i låtlistan. Annars var det ganska mycket same-same jämfört med konserter Kiss spelat på sistone.
Var det bra då? Ja, musikaliskt är Kiss ruskigt stabila nu för tiden. Du kan tycka att Eric Singer och Tommy Thayer är gråare och tristare jämfört med Peter Criss och Ace Frehley, men de gör sitt jobb tämligen fläckfritt.
Gene Simmons är, nu när Paul Stanley har röstproblem, det där lilla extra som gör att Kiss fortfarande känns som Kiss. Under God of Thunder, War Machine och I Love It Loud känns han precis så där demonisk som han skall.
Helhetsbetyg: Tre stjärnor med ett litet plus i kanten. Det är svårt för oss som väntar oss att Paul Stanley ska vara den obestridliga stjärnan under en Kisskonsert, att ge ett så högt betyg som fyra eller fem när hans röst är en skugga av sitt forna jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar