Mitt filmintresse har alltid varit ganska ljummet. Jag har gått på bio som en social aktivitet (där det sociala dock naturligtvis inte gäller under själva filmen, där man sitter och moltiger bredvid varandra) eller som förströelse.
Jag har aldrig varit en filmnörd. Tvärtom brukar jag löpa stor risk att somna under de filmer som är mest kritikerrosade. Tinker Tailor Soldier Spy gjorde mig både uttråkad och kissnödig. (Filmer över två timmar gör att min blåsa reagerar med tvångstankar.)
Men det finns filmer som är annorlunda. Filmer jag kan se hur många gånger som helst. De har det gemensamt att medlemmar ur klassiska upplagor av Saturday Night Live är med. Nu har jag äntligen skaffat dem alla på dvd:
Groundhog Day (Regi: Harold Ramis)
Handling: Bill Murray spelar Phil Connors, en uttråkad väderpresentatör som åker till Punxsutawney för att se om murmeldjuret Phil förutspår sex ytterligare veckors vinter. Dagen efter vaknar han upp och upptäcker att det är samma dag. Och dagen efter... ja, ni förstår.
Omdöme: Filmen är som bäst under första halvtimmen, sedan flippar den ut. Och avslutningen är rent hopplöst trist.
Filmens behållning: Stephen Tobolowsky som den triste försäkringsmannen och skolkamraten Ned Ryerson.
Svensk titel: Måndag hela veckan. (Usel...)
Planes, Trains and Automobiles (Regi: John Hughes)
Handling: Steve Martin spelar Neal Page, en reklamman som ska flyga hem till Chicago från New York. Ödet vill att han gör sällskap med Del Griffith (den fantastiske John Candy), som säljer ringar till duschdraperier.
Omdöme: En klassiker från början till slut. Till och med det sentimentala slutet fungerar. Fram till dess är det några svårt komiska höjder som nås. Steve Martin och John Candy gör bägge fantastiska prestationer.
Filmens behållning: Många bra scener. Kanske när Del Griffith/John Candy spelar piano på bilens instrumentbräda till Mess Around av Ray Charles som spelas på bilradion.
Svensk titel: Raka spåret till Chicago. (Blä...)
Trading Places (Regi: John Landis)
Handling: Louis Winthorpe III (Dan Aykroyd) är framgångsrik råvaruhandlare hos firman Duke & Duke. Billy Ray Valentine (Eddie Murphy) är en skojare som försörjer sig genom att låtsas vara stympad Vietnamveteran. Ägarna till Duke & Duke, bröderna Mortimer och Randolph, bestämmer sig för att experimentera genom att låta Louis och Billy Ray byta plats med varandra.
Omdöme: En fantastisk komedi, nästan hela vägen. Sista kvarten av filmen är relativt svag, men fram till dess är det en sanslös resa.
Filmens behållning: Många bra scener, Louis Winthorpe III:s resa från odräglig snobb till vettig människa är förmodligen det som stannar kvar längst.
Svensk titel: Ombytta roller. (Fungerar faktiskt.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar