Jag ska inte låtsas att jag orkat läsa Infinite Jest, den smått obegripliga 1 104 sidor långa romanen som anses vara David Foster Wallaces mästerverk. Jag läste drygt 200 sidor innan jag gav upp.Likväl så har jag nu köpt The Pale King, Foster Wallaces efterlämnade, ofullbordade roman, mest baserat på recensionen i New York Times.
Men det kan också bero på att de där 200 sidorna som jag ändå läste i Infinite Jest betydde någonting, gav någon form av utbyte.
Det finns helt enkelt något lockande med författare som faktiskt försöker göra någonting utöver det vanliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar