Sverige har ingen Stephen Fry, och tur är väl det. Jantelagen skulle förmodligen driva honom ut ur landet.
En person som är en lysande komiker, skådespelare, författare, krönikör, programledare och twittrare (!) är lite för mångsidig för svensk smak. Möjligtvis har vi i Fredrik Lindström en Stephen Fry Light. Eller Ultra Light.
Stephen Fry har i höst släppt del två av sina memoarer. Del ett, Moab Is My Washpot, kom 2000 och behandlade barn- och ungdomsåren.
Del två, The Fry Chronicles, handlar om vuxenblivandet, från sena tonåren och framåt. Från sockerberoende till tobaksberoende. Från en potentiell karriär som lärare till blommande underhållare på scen, tv och film.
Boken är fyndig, underhållande och upplysande. Möjligtvis är Fry snäppet för förtjust i sin egen formuleringsförmåga. Men i allt övrigt är boken omistlig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar