Välförtjänt hyllning

Stefan Sundström är populär, men på något sätt får han aldrig fullt cred som musiker och låtskrivare, utan ses som en glad krumelur.

Men nu har han fått något som inte ens den store Ulf Lundell har förärats, nämligen en hyllningsskiva. (Varför har inte Lundell fått det, det är faktiskt närmast bisarrt. Om det inte är han själv som säger nej till idéerna.)

Skivbolaget Nationals motivering till hyllningen är att Stefan Sundström firar "50 år som mänska och 30 år som artist".

Det är en välförtjänt hyllning. Ju mer jag går tillbaka bland svensk musik jag gillar under de senaste 20 åren, desto oftare kommer jag tillbaka till Stefan Sundström. Hans sånger har visat sig äga långsiktiga kvaliteter.

Inte många nu levande svenska artister har fått hyllningsskivor. Plura är en. Ola Magnell är en annan.

Magnell medverkar också här, som den grand old man av svensk visrock han förblir. Han gör fina versioner av Sökte gud och Johnny Dunder, bägge från Hjärtats melodi, den Anders Burman-producerade skivan från 2004.

Miss Li gör hela tre låtar. Jag tröttnade otroligt fort på hennes egen påstridiga musik, men Sundströmcovers får hon gärna göra.

Lars Winnerbäck lyckas beröva all mening från Vårsamba och gör även Blåöga på sitt sedvanliga blodlösa och trötta vis. Hans popularitet är för mig en stor gåta.

Skivan släpps på onsdag, 27 oktober.

Här kan du provlyssna på alla låtar