Mikael Wiehes nya skiva är inget mästerverk. De nya låtarna står sig slätt mot de gamla favoriter som tolkas på den medföljande liveskivan.
Därför är det min slutsats att Ta det tillbaka ligger på elfte plats på Itunes topplista för att svenskarna vill ha politiska sånger.
Det finns inte mycket politik bland svenska artister. Jag tror att det anses vara no-no att sjunga om politik, särskilt inrikespolitik och partipolitik.
Mikael Wiehe är ibland nästan generande plakataktig i sina texter. Att döpa en låt till Nyliberal och en annan till Fascismens racka är inte speciellt subtilt. Ack, så fjärran från från Wiehes allra bästa texter, som Flickan och kråkan eller Sakta lägger båten ut från land.
Om ni vill ha musik, köp hellre någon av samlingsskivorna med Wiehe. Om ni vill ha politik, kan ni köpa nya skivan.
PS: Okej, jag är orättvis. Wiehe är som vanligt bättre än de flesta andra artister ur samma generation. Skåla för bättre tider och Strö all min kärlek är fina bitar. Men han kan ännu bättre, det är min poäng. DS
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar