Precis som alla andra har jag fattat att Sade inte bara är sval cocktail lounge-muzak, som många trodde när debutskivan Diamond Life kom 1984.
Men jag är rätt tveksam till den kritikerskola som nu försöker upphöja Sade till modern bluessångerska och stor konstnär.
Jag tycker att nya skivan Soldier of Love, som släpps i veckan, har sitt värde som behaglig kvalitetspop, men Sade gör inte på något sätt viktig eller omistlig musik.
Snarare kommer jag lyssna på Soldier of Love i tre eller sex månader och sedan glömma Sade tills nästa skiva kommer om två eller fem eller tio år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar