Melissa Horn fick något slags genombrott med sitt debutalbum Långa nätter. Inte genombrott på Idolnivå, men ändå vissa framgångar, så som nomineringar till Grammis och Rockbjörnen.
Jag gläds åt framgångar för alla som vågar göra något annorlunda. Inte för att Melissa Horn är särskilt musikaliskt äventyrlig, snarare anknyter hon till en svensk vispoptradition med rötter i 60- och 70-tal. Ja, något så mjukt och ofarligt kan också vara utmanande i en tid när svensk musik känns fullständigt identitetslös och alla försöker låta som Jason Timberlake, Gwen Stefani och Black Eyed Peas. Denna äckliga blandning av pop, soul och R&B, där alla detaljer som sticker ut mals ned och överproduceras till en totalt olyssningsbar sörja.
Nu kommer Melissa Horns uppföljare till debuten. Den 14 oktober släpps Säg ingenting till mig. Inspelad live i Atlantisstudion så sent som i augusti, om jag tolkar en notering på Melissa Horns Myspacesida korrekt.
Det ska bli intressant att höra om hon tagit ett steg vidare sedan debuten. Kanske vågar hon ta ut svängarna lite mer, debuten blev lite väl vek och försiktig. Och dessutom gjorde hon ett duett med Lars Winnerbäck. Varför måste ALLA kvinnliga svenska artister göra en duett med Winnerbäck? Hallå, ha lite fantasi och välj NÅGON ANNAN.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar