Den allmänna meningen är att Far, som släpps i morgon, ska bli Regina Spektors genombrott hos en bred publik. Så tror jag inte alls att det blir.Förra skivan Begin To Hope hade en räcka riktigt klistriga hitlåtar (Fidelity, Better, On The Radio, That Time), det har inte Far. Den här skivan är egentligen ett steg tillbaka, till den mer introverta, funderande Regina Spektor som hördes på till exempel Songs. Inte alls publikfriande. (Det är ingen slump att fönstret på skivomslaget är igenmurat.)
Att Regina Spektor nu jobbat med fyra (!) producenter - däribland Jeff Lynne och Mike Elizondo - har tolkats som höga ambitioner. Min tolkning är snarare att skivbolaget blivit lätt desperat, när de tänkbara hitsinglarna inte visat sig.
Spektors hardcore-fans är nog nöjda med Far. Själv gillar jag Human of The Year och Laughing With, men tycker att resten av skivan är utfyllnad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar