Dylans torra skratt

I inledningen till Bob Dylan's 115th Dream på Bringing It All Back Home från 1965 tvingas Bob Dylan starta om sången eftersom han börjar skratta. På nya skivan Together Through Life skrattar Dylan igen, men kontrasterna mellan de två inspelningarna kunde inte vara större.

På den förra skivan skrattar Dylan en ung mans skratt, han kan inte hejda det som formligen bubblar upp i kroppen. Han står inför en sensationell period, då han inom något års tid ska släppa sina kanske tre bästa album i karriären (Bringing It All Back Home, Highway 61 Revisited och Blonde On Blonde).

På nya skivan skrattar Dylan ett torrt skratt i slutet av låten My Wife's Home Town. Det går att tolka in massor av bitterhet, men kanske är det bara så det låter när en 67-årig gubbe skrattar.

Together Through Life är en logisk fortsättning på den kreativa toppform som Dylan inledde med Time Out of Mind 1997 och fortsatte med Love and Theft 2001 och Modern Times 2006. Fyra album som ställer sig på samma nivå som ovan nämnda klassiker från 60-talet.

Nya skivan är väldigt tillbakalutad, jag hade kanske önskat mig en och annan ytterligare upptempolåt, men det är anmärkningar i kanten. Med god marginal årets hittills bästa skiva.