Att Mega Store stänger sin butik på plattan borde kanske framkalla gråtparoxysmer eller nostalgiattacker. Men jag vill varken gråta eller vara nostalgisk.
Eller okej, lite nostalgisk blir jag ju. Jag kan sakna tiden då ett besök i en skivbutik verkligen betydde någonting. Mega Stores föregångare hette Skivakademin och var systerföretag till Bokakademin som sedan blev Akademibokhandeln. Då låg butiken på andra sidan plattan, på höger sida om du går bort mot NK, där plattanplanets ingång till Gallerian ligger i dag.
På den tiden, förstår ni, små barn, fanns inte internet.
Tidningarna skrev sparsamt om nya skivor. Vilket innebar att du för det mesta faktiskt var tvungen att gå till butiken för att få reda på vilka nya skivor som hade kommit. Fånigt och omodernt, kan tyckas. Men jag minns än i dag glädjechocken när du upptäckte att någon favoritartist släppt en ny skiva som du inte hade en aning om.
Dessutom var det vinylskivor, inte cd-skivor eller MP3-filer. De stora skivomslagen fanns uppradade på en gigantisk vägg på Skivakademin. Jag gick framför den där väggen 2-3 gånger i veckan och spanade efter något nytt. I dag sker sådan scanning på nätet. Inte lika charmigt.
Det minne som kommer leva kvar längst av Skivakademin är en skivsignering med Willy de Wille, några år efter att han stod på toppen med sitt band Mink de Ville. Det stod ett knappt tiotal bleka svenska killar i kön och vågade sig knappt fram till bordet där de Wille satt och såg precis lika stilig och farlig ut som i sin glans dagar. Han tittade förvånat på dem och röt: "C'mon, c'mon!", allt medan han viftade med händerna som om han försökte landa ett plan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar