lördag 6 februari 2021

Bloggen möter Malena Jönsson: ”Vi längtar efter att få spela tillsammans igen”


Alla som är fans av Tant Strul och Kajsa & Malena har pianoslingor av Malena Jönsson intatuerade i hjärnbarken. Mindre känt är att Malena Jönsson släppte en soloskiva 1995. Bloggen har ställt frågor till Malena om alla delar i hennes karriär.

Tyvärr finns Malena Jönssons soloskiva, Still, inte tillgänglig via Spotify eller Itunes, men om du har tur kan du hitta CD-skivan via Tradera eller liknande sajter. (Jag köpte mitt ex på Tradera.)

Det här var några år efter Kajsa & Malena – hur kommer det sig att du gjorde en soloskiva?

- Vi startade ett skivbolag, ett gäng tjejer, kvinnor – Diva – 1994. Det var mycket tack vare skivbolaget som det blev en platta.

Skivbolaget Diva startade Malena Jönsson tillsammans med Maria Blom, Eva HilleredNike Markelius, Karin Rehnberg, Elsie Petrén, Karin Rudfeldt och Ebba Forsberg.

- Om man var med i skivbolaget så skulle man göra en platta. De andra som var med var singer-songwriters, men jag ville göra något annorlunda, så jag gjorde främst instrumental musik.

- Jag är ingen textmänniska, har aldrig varit det. Jag har inget tålamod att skriva, jag är mer en spelmänniska, musikant.

- Jag har jobbat så mycket med Kajsa (Grytt) och Nike (Markelius), som skriver. Framför allt med Kajsa har det känts som om hon skriver det jag känner.

Hur ser du på soloskivan i dag, är du nöjd?

- Jag känner mig väldigt nöjd med skivan. Jag hade en tanke om att man skulle färdas igenom den. Man kommer upp ur havet, upp på land och rider in i staden och ner i källaren, ut i regnet... Olika bilder.

- Ulf Adåker är med och spelar trumpet på en låt, som det är två versioner av. Det var härligt att få jamma loss. Det var härligt att få lite jazzjam.

- Och David Wilczewski är med och spelar sopransax på en låt. Han var med och spelade på min och Kajsas andra platta, sedan dog han (2009), skitsorgligt.

Första Kajsa & Malena-skivan, Historier från en väg, är klassisk. Det känns som en så stark helhet, hur gjorde ni?

- När Kajsa och jag slutade med Tant Strul så spelade vi jättemycket, bara vi två. Vi spelade hela dagarna och blev så tajta. Och skrev låtar och gjorde covers.

- Det var meningen att vi skulle göra skivan på MNW, som hade gett ut Tant Struls plattor, men de var inte intresserade. Då hörde Kjell Andersson från EMI av sig och han ville göra någonting med oss.

- Det var ett väldigt bra samarbete som inte var krångligt på något sätt. Hans bild stämde så väl överens med vad vi ville. Vilken typ av stämning, vilka instrument, vilka bilder - var vi ska befinna oss. Vi ville vara lite tyskt, kabaretaktigt och sedan lite romantiskt. Det kan vara knökigt i samarbeten, men vi hade så himla mycket samma inställning.

- Det är nog det som gör att Historier från en väg har levt kvar så länge. Den betyder jättemycket för jättemånga, fortfarande.

(Intervjun fortsätter nedanför videon.)



Andra Kajsa & Malena-skivan, Den andra världen, har bra låtar, men soundet är väldigt 80-talistiskt... vad hände?

- Kajsa och jag hade en idé om att vi ville göra Van Morrison-sväng med akustisk gitarr, lite mer liv. Det var vår tanke.

- Sedan föreslog Kjell att vi skulle jobba med Backa Hans Eriksson och Anders Herrlin som producenter. Vi ville inte göra en upprepning av Historier från en väg. Vi ville göra någonting annat.

- Då blev det väldigt konstigt. De hade aldrig producerat en platta tidigare och de ville jobba med datorer, musikprogram, som var ganska nytt då. Kajsa och jag var helt ointresserade av det, så det blev deras grej. De satt och pillade och flyttade grejor i Cubase. Det blev väldigt digitalt – digitala trummor, 80-talssound... 

- Det blev inget bra samarbete.

- Vi tog inte tag i det. Vi borde ha sagt att ”Det här känns inte bra, vi vill inte göra det här”. Men vi åkte med och mådde dåligt och var osäkra.

Kan du se tillbaka på Den andra världen och se att det fanns bra låtar?

- Ja, absolut. Det finns jättemycket fint. Det som var tråkigt var att producenterna inte var intresserade av akustiskt piano, som var mitt instrument, och de gillade inte Kajsas sång, som var Kajsas instrument. Och då undrar man; jaha, vad blir det kvar då?

Det är svårt att gå förbi Tant Strul – hur ser du på den tiden i dag?

- Jag var så himla ung, jag var bara 16 när jag började med Tant Strul. Hela min uppväxt som tonåring var jag med i bandet. Det färgade jättemycket av mitt liv.

- Och jag blir påmind om det hela tiden, till exempel i samband med Swedish Music Hall of Fame (Tant Strul valdes in 2020).

- Samtidigt är det skitlänge sen, jag var jätteliten och det har hänt så mycket.

- När jag tänker tillbaka så är det bara positivt. Bra skivor, roliga turnéer, det var så fantastiskt att få vara med om det.

Kändes det naturligt när ni lade ned Tant Strul?

- Det var inte helt smärtfritt, för det var mest Kajsa som ville. Liten (Falkeholm) ville inte alls. Nike var väl i och för sig på väg.

- Sedan fortsatte Kajsa och jag. Hade inte vi fortsatt så vet jag inte vad som hade hänt med mig.

- Vi hade börjat lite redan under Tant Strul, att vi ville undersöka det där andra, lilla formatet. Kajsas sång drunknade ibland i Tant Struls bombastiska musik. Kajsas röst passar, tycker jag, i det lite mindre formatet.

Du behövde inte känna den stora separationsångesten, eftersom du och Kajsa fortsatte...

- Ja men precis. Historier från en väg är nästan mer känd än någon Tant Strul-skiva. Den har satt spår mycket mer, som skiva, som musik betraktat, än Tant Strul-plattorna. Den var bredare.

Har du planer på några nya musikprojekt, kanske till och med en ny skiva?

- Nja, ingen ny skiva. Det känns jättefrämmande att göra skivor nu för tiden. Det är låtar, mer, kanske. Jag tänker inte på något skivprojekt.

- Men det ligger och puttrar...

Under de senaste åren har Malena Jönsson, tillsammans med Systrarna Lockwall (Gabriella, Sofia) turnerat landet runt och spelat shower baserade på kvinnliga artister som Anita Lindblom, Ulla Billquist, Judy Garland/Liza Minnelli m fl.

- Det är som ett slags krogshower, de har varit väldigt uppskattade när vi turnerat runt. Det är superkul.

Ni funderar inte på att återuppliva Kajsa & Malena som duo igen? 

- Jo, men... vi har olika drömprojekt. Vi älskar varandra innerligt och älskar att spela med varandra. Just nu håller Kajsa på och skriver och går en manusutbildning och spelar inte så mycket, för tillfället.

- Men vi längtar efter att få spela tillsammans igen och göra låtar. Det finns där.

Vad lyssnar du själv på? Har du några svenska artister eller något svenskt band att tipsa om?

- Jag har funderat mycket på det, men jag har inte det.

- Jag lyssnar mest på klassisk musik. Jag lyssnar på poddar – jag lyssnar på Klassiska podden och Mästerverken, på P1. Då pratar de om olika kompositörer och sedan kan man gå in och lyssna på musiken. Allan Pettersson, till exempel, han är svensk...





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar