På onsdag släpps de remastrade (vidrigt ord egentligen, men vad heter det på svenska?) versionerna av Beatles skivor.
Jag har förstått att de cd-versioner som jag själv äger - från 1987 - är ett hån mot allt vad ljudförfining heter. Jag är så dum att jag tycker att de låter fantastiskt. Om/när jag hör de nya versionerna kommer jag säkert tycka likadant.
Jag är nämligen helt obildbar vad gäller ljudnörderi. När vänner demonstrerar sina nya stereoanläggningar brukar jag stå som ett fån och säga "det låter bra", när jag i själva verket starkt misstänker att jag skulle tycka att musiken låter lika bra ur en transistorradio från 1972.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar