Vi känner Peps Persson som stilbildande artist, låtskrivare, musiker, producent och medlem i Swedish Music Hall of Fame. Han är respekterad och omtyckt av såväl artistkollegor som svenskar i gemen. Det har dock saknats en gedigen beskrivning i bokform av Peps – men nu finns Spela för livet, av journalisten Göran Holmquist. Bloggen fick en pratstund med Göran, om boken och om Peps.
- Jag ser inte boken som en biografi, utan som en berättelse om en artist och hans tid. Biografier går mer in på det privata, men det gör ju inte jag. Peps skulle aldrig gå med på något sådant, han är väldigt noga med att värna om privatlivet, säger Göran Holmquist.
Varför ville du skriva en bok om Peps och varför blev det just nu?
- Jag känner förläggaren Rikard Arvidsson sedan tidigare. Jag skrev en annan bok åt honom som heter Vinyl: Svart guld, som handlade om vinylskivans historia och renässans, där jag bland annat kom in på Peps och Peps skivomslag.
- Rikard ringde mig i början av 2019 och frågade om jag ville skriva en bok om Peps.
Tiden var en faktor – klockan tickar för såväl Peps som musikerkollegor och Peps har problem med hälsan. En bok behövde skrivas nu och Göran tog sig an uppgiften.
Men hur få med Peps på att bli omskriven i en bok? Han har enligt uppgift tackat nej till många liknande erbjudanden. Göran Holmquist och förläggaren kom på en idé.
- Vi visste att Peps hade träffat gamla bandmedlemmar som han hade jobbat med när han var ung, och gillat de träffarna. Så vi kom på att vi skulle samla ihop hans första riktiga band, Down Beat Crowd.
Det ordnades en återträff med Down Beat Crowds medlemmar och lite annat folk kring bandet, i Hässleholms hembygdspark, sommaren 2019. Göran var med och dokumenterade.
- Jag skickade huvudkapitlet, om Down Beat Crowd, till Peps och han gillade det. ”Men det där kan du inte göra en hel bok av”, sade Peps. ”Nej, men vänta och se”, sade jag och sedan skickade jag ett kapitel om Skånes rockhistoria, som han också gillade.
Peps bidrog aktivt
Gradvis drogs Peps in i bokprojektet. Han inte bara förlikade sig med idén, utan bidrog aktivt med att granska och korrigera texterna, samt hade samtal och mejlväxling med såväl författare som förläggare. Peps blev nöjd med slutresultatet.
- När Peps hade läst boken, så ringde han till förläggaren Rikard och frågade om han fick köpa böcker för att ge bort till familj och vänner. Rikard sade till Peps att ”nej, du får inte köpa den, du får den...”
Spela för livet släpptes i december 2020 i en upplaga om 4 000 exemplar.
- På en vecka sålde den, så att den gått ihop, och på två veckor hade den sålt halva upplagan. Den kommer nog att sälja slut, säger Göran Holmquist.
(Intervjun fortsätter nedanför videon.)
Bluespuritanen Peps sjunger om sin trollmoj.
Du har gått igenom Peps karriär noggrant, vad är nyckelmomenten som formade honom som artist?
- Peps var bluespuritan som ung. Sedan gjorde han en resa till Chicago 1972, som blev albumet The Week Peps Came To Chicago. Det lärde honom att bluesen inte längre angick de unga svarta, där hade soulmusiken slagit igenom. Han upptäckte också att han själv inte var någon svart bluesman, han var en vit kille från Skåne som lekte bluesman.
- Något år senare började han skriva texter på svenska, eller skånska. Då började han uttrycka sig på ett sätt som var naturligt för honom. Sedan insåg han att reggaemusiken gav honom mer, och den sade mer om samhället.
- Han hittade gemensamma nämnare mellan gammal svensk dansmusik och afrokaribiska rytmer. Där någonstans landade han hemma i köket, så att säga, med sin fars spelmanstradition, med schottis och revyvisor från 1900-talets början. Där började han bli riktigt nyskapande, genom att sammanföra de intrycken.
- Bosse Skoglund är tyvärr borta nu, men på skivorna lever denne trummis gränslösa rytmiska energi och fantasi. Utan Skogis hade inte Peps nått fram till sitt musikaliska uttryck. De två musikkompisarna skapade något unikt.
Bosse Skoglund avled i lördags, 10 april. Läs här ett kort blogginlägg om honom.
Alla gillar Peps, både vanligt folk och andra artister – varför tror du han är så brett beundrad?
- Han har blivit en svensk ikon. Han är en stark personlighet, men samtidigt är han en särling. Han är en mångsidigt begåvad artist – sångare, låtskrivare, musiker, producent. Peps är Peps – han är ett varumärke, även om han inte är en vara.
- Framför allt har han integritet och folk känner det där. Han är älskad på bredden och djupet. Du kan hitta folk på Östermalm som gillar honom och i djupaste Skåne, och säkert någon gruvarbetare i Kiruna också. Oh boy!, Falsk matematik och Hög standard tillhör svensk musikhistoria.
(Intervjun fortsätter nedanför videon.)
Oh Boy! - en av de stora favoriterna för många.
Vad är dina personliga Pepsfavoriter?
- Jag är konventionell, jag har alltid älskat Hög standard och Falsk matematik. Det är 45 år sedan och de är mer giltiga nu än de var då. Oh boy! dyker upp i alla möjliga sammanhang. Det finns ingen Pepsskiva jag inte gillar.
- Sedan gjorde Peps en lustig sak. Det fanns en skivaffär i Helsingborg som hette Heta vax. Peps gjorde två låtar till stöd för den här skivaffären. Det är roliga låtar men jag älskar historien om singeln också. Den trycktes bara i några hundra ex. Etikettens logga gjordes av Robert Crumb, en av 60-talets absoluta seriegiganter. Han fick några gamla bluesskivor som ersättning!
Har Peps egentligen haft några karriärmotgångar?
- Jag vet inte om motgångar är rätt ord, men han hade problem med ekonomin. Han sålde inte så mycket skivor som man kan tro. Han tvingades att turnera väldigt mycket för att kunna försörja sig. Det upplevde han som pressande och stressigt. Det hindrade honom i viss mån från att göra låtar.
- Det var också därför han producerade så många andra artister, som Kal P. Dal och Ronny Åström. Då fick han betalt utan långa resor.
- Det som bromsade hans karriär, var att han hade svårt att leva på sin musik.
Peps gjorde en singel för damfotbollslaget Vittsjö – är det sista musikaliska livstecknet från Peps, tror du? Eller kommer han ge ut något mer eller spela live?
- Hans senaste album, Äntligen!, kom för 15 år sedan och singeln kom 2019. Han har sagt till mig att han inte har något outgivet, som han samlat i ladorna, utan det han har spelat in, har han givit ut. Han sitter inte på någon outgiven låtskatt. Jag tror inte han jobbar på något nytt heller. Det man kan förvänta sig kommer, är gamla liveinspelningar, möjligtvis.
- På grund av hälsan och bristande intresse har han inte turnerat sedan 2010. Han har gjort enstaka, allt glesare framträdanden.
- Jag ska inte tala för Peps, men jag tror att hans aktiva karriär är avslutad. Boken gjordes nog i sista stund.
Hur kommer Peps bli ihågkommen?
- Man kommer att minnas Peps som en folkkär, udda individ. En oerhört begåvad artist som har lämnat avtryck genom låtar som kommer att leva kvar. Men han är inte död än!
- Hans musikskatt har evigt liv. Den kommer säkert få en renässans om 30 år eller så.
Hur känner du kring boken? Blev du nöjd eller var det något du inte fick ut?
- Jag visste att det inte skulle bli någon promenad i parken, utan att jag skulle få jobba hårt. En del som jag kontaktade var oroliga för att Peps skulle bli förbannad, men när han gav med sig, så ville folk prata.
- Jag är stolt över den här boken, den blev så bra som jag hade kunnat göra den. Den har överlag bemötts positivt, även om några har tyckt att det inte är tillräckligt mycket snack med Peps. Men de har ingen aning om hur mycket det krävdes för att få honom att vara med så mycket som han var.
- Denna bok är hörnpelaren i berättelsen om Peps. Det kommer inte att göras några fler böcker där Peps medverkar. Det här är den enda. Det är standardverket och jag tycker det håller som sådant.
Vilken bra person Göran verkar vara. Rätt man att skriva om Peps. Tack för bra artikel.
SvaraRadera