Lindi Ortega släpper ny EP

Nog väntar vi på ett nytt album med Lindi Ortega. Det är trots allt nästan två år sedan Faded Gloryville.

Nu är väntan över, men det blir inte ett helt album utan en EP, Till The Goin' Gets Gone.

Till Rolling Stone säger Ortega att hon efter förra skivan inte visste om hon skulle kunna fortsätta som professionell musiker. Men tolkningen av nya EP:n ska uppenbarligen ändå vara att hon fortsätter.

Och det bör vi vara glada över.

EP:n släpps 17 mars och titelspåret hör du via videon ovan.

Artister som jag ska ha kvar på Itunes eller inte

Itunes Match, som gör att jag kan lyssna på min musiksamling i såväl dator som telefon, hade till alldeles nyss en gräns på 25 000 låtar.

Ibland ramlade jag över den gränsen, och då var jag tvungen att ta bort musik. Det var ju jobbigast att rensa bort de där artisterna som jag bara hade en eller två skivor med. Därför gick jag i regel på vissa artister som jag hade många skivor av, men som jag lyssnade (för) sällan på.

Således har jag till och från rensat ut R.E.M., AC/DC och U2, för att ta några exempel. Det jobbiga är när du sedan får en period då du vill lyssna på de här artisterna. Ska du lyssna på Spotify, vars ljudkvalitet faktiskt ÄR sämre, eller ska du lägga tillbaka skivorna på Itunes.

Ibland tar jag mig omaket att lägga tillbaka band. I dag håller jag t ex på att lägga tillbaka min U2-samling i Itunes...

PS: Och dessutom verkar Apple nu faktiskt ha slopat 25 000-låtarsgränsen. Eller åtminstone gjort den mindre tydlig. Jag märker i alla fall inga problem med att nu ha cirka 28 000 låtar i Itunes. DS

Quiet Riot släpper nytt

Quiet Riot har en lite udda historia. Trots att den hyllade - och för tidigt bortgångne - gitarristen Randy Rhoads spelade i bandet, så kunde de endast få skivkontrakt i Japan, där de släppte två skivor i slutet av 70-talet.

Sedan när Rhoads väl lämnat för att spela med Ozzy Osbourne, så fick Quiet Riot en jättehit med bandets tredje skiva - och första som gavs ut i USA - Metal Health, 1983. Den största hiten från Metal Health var den gamla Sladedängan Cum On Feel The Noize.

Metal Health sålde 6 x platina i USA. Efterföljaren Condition Critical försökte också rida på en Sladelåt, nämligen Mama Weer All Crazee Now. Skivan sålde bra, men inte i närheten av Metal Healths nivåer.

Sångare Kevin DuBrow avled 2007, men bandet fortsätter, nu med endast trummisen Frankie Banali kvar sedan Metal Health-eran.

21 april släpper Quiet Riot skivan Road Rage.

Releasedatum klart för Roger Waters nya skiva

Roger Waters första skiva på 25 år - om vi undantar operan Ca Ira - verkar inte vara något dramatiskt stilbrott jämfört med de senare Pink Floyd-skivorna eller Waters tidigare soloskivor i rockgenren.

Is This The Life We Really Want? heter skivan och släpps 19 maj.

Intressant av Jesca Hoop

Jag hade inte hört talas om Jesca Hoop innan denna skiva, som jag snappade upp via Spotifys Release Radar (nyttig del av Spotify).

Tydligen har Hoop lovordats av bland andra Tom Waits. Tillsammans med Sam Beam (Iron & Wine) har hon gjort ett duettalbum, i fjol.

Nya skivan Memories Are Now, som är hennes femte album, om vi inte räknar in ovan nämnda duettskiva och en skiva med akustiska tolkningar av debuten, balanserar väl på den fina gränsen mellan experimentell och intressant.

En jämförelse är att Hoop liknar en mer melodiös, mer folkig Cat Power. (Uppenbara Power-likheter t ex i albumets avslutande sång, The Coming.)

Alltid värt att titta tillbaka

Skivåret 2017 har inletts oerhört ljumt. Courtney Marie Andrews skiva Honest Life är bra, liksom Alejander Escovedos skiva Burn Something Beautiful (som dock "egentligen" släpptes redan 2016, i USA).

Kanske är det skivårets svaga inledning som fått mig att titta tillbaka i decennierna. Det är både en tröst och en förbannelse att det finns så mycket gammal musik att upptäcka fortfarande.

Jag har till exempel aldrig lyssnat på Cockney Rebel tidigare, men anat att de påmint om andra artister jag gillar. Och deras debutskiva The Human Menagerie från 1973 är verkligen bra. 

Steve Harley är en uppenbar influens på t ex Adam Ant. (Lyssna på Ants comebackskiva från 2013, Adam Ant Is The Blueblack Hussar Marrying The Gunner's Daughter - låter som en variant på The Human Menagerie, 40 år senare).

Liveskiva med Freddie Wadling släpps i veckan

På fredag släpps Live 2016 med Freddie Wadling, inspelad 8 april i fjol på Slagthuset i Malmö. Några månader sedan gick Wadling som bekant bort.

Jag såg inte Slagthuset-spelningen, men däremot spelningen några dagar tidigare på Rival i Stockholm. Wadling verkade i relativt god form, åtminstone sångmässigt. Han satt ju som vanligt ned på scenen och behövde något lite hjälp för att komma på och av.

Denna liveskiva är kompletterad med tolkningarna från Så mycket bättre, där Wadling skulle ha medverkat.

The New Pornographers med Neko Case släpper nytt album

Neko Case uppföljare till The Worse Things Get, the Harder I Fight, the Harder I Fight, the More I Love You från 2013 verkar dröja.

Då kan vi glädja oss åt att hon gör skivor med Case/Lang/Veirs och The New Pornographers, som släpper sitt nya album i vår.

Skivan heter Whiteout Conditions och kommer 7 april.

Lyssna på en av låtarna från skivan ovan, High Ticket Attractions.

Blondie släpper elfte albumet

Blondie börjar närma sig samma antal skivor efter comebacken, som under deras klassiska period. Nu när elfte skivan släpps så står det 6-5 till den klassiska perioden.

Det är väl ärligt talat få av skivorna under comebackåren som gjort någon glad, även om Maria blev en hit. Fortfarande vill de flesta ändå höra Hangin' On The Telephone, Heart of Glass och The Tide Is High.

5 maj släpper Blondie nya skivan Pollinator. Jag är mest road av att Johnny Marr tydligen bidragit i låtskrivandet.

Första singeln heter Fun och den kan du lyssna på här ovanför.