2016 är, som jag nu tjatar om, inget särdeles starkt skivår. Så de lägre placeringarna på den här tio-i-topp-listan känns nästan lite tentativa.
Men jag tyckte det kändes mer relevant att inkludera Alice B på listan än t ex Polica, som förvisso gjort ett bra album i United Crushers, men enligt samma beprövade formel som de två föregångarna.
Alice B å andra sidan är mest känd för att ha bråkat med Håkan Hellström för att hon inte fick betalt när hon var förband på Ullevi 2014. Men det är orättvist, hennes musik är värd mycket uppmärksamhet.
Det finns fortfarande något valpigt (Alice Botéus är 27 år) över musiken, vilket är både charmigt och lätt irriterande. Hennes andra album, Så unga, är pop om olycklig kärlek.
Vi känner igen varje glittrande gitarr, varje indietrumkomp och de flesta textraderna från oändligt antal föregångare. Men Alice B har något eget och tillräckligt mycket driv och energi för att föra den här skutan framåt.
Jag hoppas skivbolaget har tålamod, för kanske redan till nästa skiva eller skivan därpå kan Alice B åstadkomma något stort. Lyssna bara på titellåten till denna skiva; det är tidlös hjärta och smärta-pop av högsta klass. Se här versionen från Go'kväll på SVT.
Årets bästa skivor: 10. 57th & 9th, Sting
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar