JANNE PETTERSSON

Samlade singlar med Miles

2012-01-28T14:07:00.002+01:00

I går släpptes en ny samlingsskiva med John Miles, Decca Singles 1975-1979. Till Sverige kommer den dock först 13 februari.

Skivan innehåller de singelspår, inklusive B-sidor (antar jag), som släpptes från Miles fyra första skivor, från Rebel till More Miles Per Hour.

En ny skiva med John Miles är sällsynt i dessa dagar. Den senaste studioskivan kom för 13 år sedan och (genomtänkta) samlingsskivor är inte så himla vanliga heller.

Per "Stig Vig" Odeltorp 1948-2012

2012-01-26T07:07:00.004+01:00

Stig Vig är död och därmed - tar jag för givet - Dag Vag.

Även om Thin Lizzy fortsätter utan Phil Lynott så kan jag inte riktigt se Dag Vag fortsätta utan sin basist och sångare.

Per "Stig Vig" Odeltorp och de andra i Dag Vag var ett bitvis genialiskt band, som förde in musikalitet och reggaeinfluerade toner i den svenska punkvågen.

Bröderna Odeltorp - Lennart var Tage Dirty bakom trumsetet - var habila musiker, men hade ännu mer virtuos uppbackning från gitarristerna Kenny Håkansson (Beno Zeno) och Johan Zachrisson (Zilverzurfarn). För att inte tala om percussionfantomen Per Cussion (Per Tjernberg) och Bumpaberras (Brynn Settels) orgel.

Jag tror Dag Vag var som allra bäst när de tog vara på just Per Cussions rytmer och slängde in blås i mixen, på Sju lyckliga elefanter som kom 1982. Hedra Stig Vig och Dag Vag genom att lyssna på den i dag.

Ringos 17:e soloalbum

2012-01-25T19:13:00.002+01:00

På måndag 30 januari släpps Ringo Starrs 17:e soloalbum - liveskivor och samlingar oräknade. Skivan heter Ringo 2012.

Av de nio låtarna är sex skrivna av Starr själv i samarbete med låtskrivaressen Vini Poncia, Van Dyke Parks, Joe Walsh, Dave Stewart, Glen Ballard och Gary Nicholson (som bidrar till en låt vardera). En låt har Starr skrivit helt själv och dessutom innehåller albumet två covers, den traditionella Rock Island Line och Buddy Holly-covern Think It Over.

Massor av kända musiker bidrar på skivan, däribland ovan nämnda Parks, Stewart och Walsh. Andra namn är Benmont Tench, Don Was och Edgar Winter.

Tillbakalutat och fantastiskt

2012-01-23T18:34:00.005+01:00

Leonard Cohen har gjort den bästa Dylanskivan sedan 1989 års Oh Mercy. Tillbakalutat, långsamt, andligt... och fantastiskt.

Här på NPR:s sajt kan du provlyssna på Old Ideas, som släpps på torsdag.

Varför associationerna till Dylan? Jo, för att här finns samma enkla melodier, samma nästan inte märkbara bluesgroove i botten som Dylan använde just i låtar som What Was It You Wanted, på Oh Mercy.

Cohens röst är bitvis lika raspig som Dylans, men eftersom Cohen sjunger i ett lägre röstläge från början så är det mer njutbart än Hibbingbardens kraxande.

Old Ideas är helt klart ett tecken på att Leonard Cohen just nu har en karriärmässig nytändning av kolossalformat, för att tala Loffe Carlsson-språk. Det finns ingenting som tyder på att någon kommer att göra en bättre skiva 2012.

Provlyssna på Ingrid Michaelsons nya

2012-01-21T08:52:00.006+01:00

Stor skivsläppsvecka nästa vecka - Craig Finn och John K Samson släpper skivor, liksom Ingrid Michaelson, som inte släppt ett album sedan 2009.

Ingrid Michaelson har under de senaste dagarna lagt upp provlyssningssnuttar på alla låtar på skivan Human Again. Tyvärr är det bara en låt i taget som läggs upp och när en ny kommer så tas den gamla bort.

Just nu (i skrivande stund) kan du lyssna på Palm of Your Hand.

(Om du går till sidan efter lördag 21 januari så kommer det att vara en annan låt.)

Grattis på 60-årsdagen!

2012-01-20T21:34:00.002+01:00

Paul Stanley, så klart.

Springsteens album: Wrecking Ball

2012-01-19T06:47:00.004+01:00

5 mars eller däromkring verkar vara releasedatum för Bruce Springsteens nya album.

Titeln är Wrecking Ball. Låten med samma namn framfördes ju redan på senaste turnén. Det är också värt att notera att Springsteen återanvänder Land of Hope and Dreams som spelades redan på återföreningsturnén med E Street Band 1999.

Singeln We Take Care of Our Own går att lyssna på, på Springsteens egen sajt. Låter som samma halvsaggiga skapelser som fanns på Magic och Working On A Dream. Tyvärr.

Hela låtlistan:

We Take Care of Our Own
Easy Money
Shackled and Down
Jack of All Trades
Death to My Hometown
This Depression
Wrecking Ball
You’ve Got It
Rocky Ground
Land of Hope and Dreams
We Are Alive
Swallowed Up (bonusspår)
American Land (bonusspår)

Springsteen släpper singel

2012-01-18T21:37:00.002+01:00

Bruce Springsteen släpper en ny singel i morgon, 19 januari, enligt Amazon.com.

Låten We Take Care of Our Own är 3 minuter och 54 sekunder lång. Mer information än så finns inte.

Någon förhandslyssningssnutt är inte utlagd.

Förhandslyssning på John K Samsons nya skiva

2012-01-18T10:30:00.002+01:00

En av årets bästa skivor kommer redan i nästa vecka. Det törs jag lova.

The Weakerthans sångare John K Samson släpper sin första soloskiva i fullängdsformat (tidigare har han släppt ep-skivor i eget namn).

Nu kan du provlyssna på hela Provincial, som släpps 24 januari, via Exclaim.ca.

Tjuvlyssna på Craig Finns soloskiva

2012-01-16T19:42:00.003+01:00

The Hold Steady-sångaren Craig Finn släpper Clear Heart Full Eyes i nästa vecka.

På NPR:s hemsida kan du lyssna på hela skivan i förväg. Känns lite lugnare, lite mindre som ett skråligt barband, jämfört med The Hold Steady. Till och från rentav "a bit country".

Hellstrand är tillbaka

2012-01-15T12:40:00.004+01:00

22 februari släpps Staffan Hellstrands första skiva på fyra år.

Comeback är väl att ta i, men faktum är att Hellstrand inte haft fyra år mellan skivorna någon gång under solokarriären.

Ett osvikligt tecken på att skivan ses som en nystart är att den heter kort och gott Staffan Hellstrand. Det finns många artister som använt det knepet när de ska markera en nystart - Peter LeMarc hade redan släppt fyra skivor när han inledde sin mer framgångsrika del av sin karriär med Peter LeMarc 1987.

Staffan Hellstrands nya skiva innehåller tolv nyinspelade låtar. Arrangemangen sägs vara mer akustiska, med lätta countryinfluenser. En singel, I någons famn, har börjat spelas på radio - jag har dock inte lyckats hitta den på vare sig Itunes eller Spotify.

Dagen innan skivan släpps spelar Staffan Hellstrand med band på Mosebacke.

Andrahandskälla om Springsteens nya skiva

2012-01-14T08:43:00.004+01:00

Bruce Springsteen är väldigt bra på att undvika läckor om sina kommande skivor och turnéer.

Därför kanske man ska ta det med en nypa salt när en andrahandskälla säger till The Hollywood Reporter att den nya skivan är Springsteens "argaste" hittills.

"He gets into economic justice quite a bit. It's very rock'n'roll. He feels it's the angriest album he's ever made. Bear in mind, though, that [Springsteen] wrote and recorded the majority of the album before the Occupy movements started, so he's not just setting headlines to music."

Mer oroväckande är att de musikaliska influenserna sägs vara alltifrån hiphop till "irländska folkrytmer".

Förhandslyssning på Ani DiFrancos nya

2012-01-11T19:34:00.003+01:00

Typiskt nog slarvade jag bort länken till sidan där man (lagligt) kunde lyssna på hela Ani DiFrancos nya skiva Which Side Are You On?

Men det finns fortfarande typ 40-sekunderssnuttar av varje låt kvar på hennes hemsida. Och dessutom kommer ju skivan redan i nästa vecka.

Det lilla jag hört i förväg låter bra, i linje med hennes senaste skiva Red Letter Day som var hennes bästa på tio år.

Van Halens nya singel

2012-01-10T21:18:00.001+01:00

Jag kanske är fånig, men det här är ju skitbra.

Nu är spekulationer i gång att nya singeln Tattoo i själva verket är en omgjord låt från 70-talet, Down In Flames. Sammy Hagar hävdar att Van Halen inte alls skrivit nytt material, utan bara spelat in gammal skåpmat.

Surt sa räven, är min gissning.

Tvetydig titel när McCartney släpper skiva

2012-01-08T19:19:00.002+01:00

Kisses On The Bottom är en titel som i dagens klimat förmodligen bara tolkas på ett sätt. Paul McCartney vet nog vad han gör när han döper sitt nya album (7 februari) till detta.

Titeln kommer från Fats Waller-låten I'm Gonna Sit Right Down And Write Myself a Letter, där textraden lyder:

"I’m gonna sit right down and write myself a letter and make believe it came from you. I’m gonna write words oh so sweet. They’re gonna knock me off of my feet. A lot of kisses on the bottom, I’ll be glad I got ‘em’."

Albumet är fyllt av gamla standards och två nyskrivna låtar, My Valentine och Only Our Hearts. Den som köper deluxeutgåvan får hela 16 låtar, två ytterligare jämfört med normalutgåvan.

Brooke Waggoner rapporterar om kommande inspelningar

2012-01-07T11:27:00.002+01:00

Om jag tolkar de senaste rapporterna från Brooke Waggoner rätt så ska hon på endast tre dagar, 17-19 januari, spela in sitt tredje album.

"I'm set to track the whole project in 3 days...", skriver hon i en mejlrapport.

Chad Howat är producent och Dan Brigham assisterar. En bild på en låtlista antyder följande låttitlar:

1. Shiftshape
2. Rumbling
3. From The Nest (intro)
4. From The Nest
5. Wdspryng (?)
6. Perish
7. Perish (reprise)
8. Squint
9. Waterlogged
10. Waterlogged (outro)
11. Untitled
12. To Love (duet)

Ett par B-sidor är planerade också:

The High Wind
Canticle

Van Halen släpper skiva 7 februari

2012-01-06T17:30:00.003+01:00

7 februari släpps Van Halens första skiva på 14 år och den första skivan med David Lee Roth som sångare på 28 år.

A Different Kind of Truth är titeln, skriver Rolling Stone. Hela låtlistan verkar ännu inte vara offentliggjord men första singeln Tattoo släpps - åtminstone i USA - redan på tisdag, 10 januari, då biljetter till Van Halens turné också släpps.

18 februari är premiären, i Louisville, Kentucky, och sista konsertdatumet som är spikat är 26 juni i New Orleans. Det är bara konsertdatum i USA och Kanada som är spikade, men det lär bli spelningar även i Europa, förmodligen då i höst eller vinter.

Bleached!

2012-01-05T15:53:00.005+01:00

Ibland kommer det faktiskt ny musik, nya band, inom den traditionella rockgenren. Jag skriver faktiskt, för det är så enormt sällsynt att nya rockband över huvud taget är värda att lyssna på. Det mesta brukar kännas som bleka kopior av något som The Clash eller Rolling Stones eller Black Sabbath gjorde för 30-40-50 år sedan.

Jennifer och Jessica Clavin i systerduon Bleached har - såvitt jag lyckats lista ut - släppt tre singlar (sex låtar) så här långt. Musikaliskt låter de som en korsning mellan Ramones och Fleetwood Mac - ibland låter det punkigt, ibland AOR-igt, ibland som en blandning.

Framför allt lyckas de skriva helt beroendeframkallande sånger. Sedan jag hörde Searching Through The Past (som du kan ladda ned gratis via Rolling Stone) så måste jag ha lyssnat på den närmare 50 gånger, åtminstone.

Låt oss hoppas att Bleacheds kommande debutalbum - som Jessica Clavin berättar mer om i den här intervjun - blir 2012 års största positiva överraskning.

Se nedan länkar till Bleacheds tre första singlar:

Francis på Itunes
Carter på Itunes
Searching Through The Past på Itunes

Monster klar på fredag - släpps först i sommar

2012-01-04T20:55:00.006+01:00

Kiss nya skiva Monster är färdiginspelad på fredag, 6 januari, enligt en intervju med Eric Singer av Creatures of The Net, som här refereras av Kissfaq.com. På videoklippet här ovan bekräftar Paul Stanley att man är klar om "ungefär två dagar". Och sedan följer det vanliga tjafset om att skivan är det bästa Kiss gjort sedan... bla bla bla.

Singer säger att han och Tommy Thayer kommer att sjunga varsin låt på skivan. Singer jämför skivan med Revenge, med bland annat ett tyngre trumljud (än Sonic Boom, antar jag han menar).

Mer intressant än Singers intervju och videoklippet ovan är en väldigt lång intervju med Gene Simmons i Consequence of Sound. Simmons säger att Monster kommer att släppas i sommar:

"We’re holding up releasing it, because there’s a tour that starts next summer. It’s going to be a worldwide tour that will last… oh, I don’t know, a year-and-a-half or so. We’re holding out and releasing it later to coincide with the tour, along with a ten-hour DVD, as well as a four-foot high book. It’s literally four feet high."

I intervjun svarar Simmons på frågor om allt mellan himmel och jord - bland annat att Kiss kan fortsätta existera även när alla nuvarande medlemmar lämnat bandet.

"Already planning that. Because there are no new bands, I’m talking about 10 years or younger, who can play stadiums. When you take a look at who’s playing the stadiums, it’s Paul McCartney, it’s U2, it’s The Rolling Stones. These are old guys. How old is Mick Jagger?"

Peter LeMarc släpper skiva 2012

2012-01-03T19:25:00.002+01:00

Peter LeMarc släpper ett nytt studioalbum under 2012. Det är den väsentliga nyheten bakom ett fjompigt pressmeddelande där det meddelas att LeMarc "skrivit på" för Sony Music.

Titel på skivan och releasedatum verkar inte finnas klart än.

I fjol släppte Peter LeMarc samlingsboxen Starkare än ord. Den senaste studioskivan kom 2007, Kärlek i tystnadens tid.

Mest spelade i december

2012-01-01T09:41:00.003+01:00

Dessa var de mest spelade låtarna i min Ipod i december månad:

1. Nemoralia, Patrick Wolf
2. No Banker Left Behind, Ry Cooder
3. Beauty Queen Sister, Indigo Girls
4. Raised All Wrong, Jim Bryson & The Weakerthans
5. Here Today, Paul McCartney
6. Band On The Run, Wings
7. All My Loving, The Beatles
8. Let England Shake, PJ Harvey
9. Discoverer, R.E.M.
10. Don't Wanna Leave You Now, John Hiatt

Live In London årets konsert-dvd

2011-12-30T13:45:00.004+01:00

Det verkar fullständigt obegripligt, men det är tydligen så att jag inte uppmärksammat bloggens läsare på årets bästa musik-dvd.

Live In London är inspelad 2008 men utgiven hösten 2011. Dvd:n och den medföljande cd:n är inspelad i LSO St. Luke's, en liten anglikansk kyrka, med Randy Newman på piano och en symfoniorkester som förstärkning.

Randy Newman måste numera anstränga sig för att kunna ta flera av de högre tonerna, men det är okej. Hans röst har alltid varit mer funktionell än direkt njutbar. Kombinera detta med att han ser ut som en pensionerad Apple-direktör, så är han inte den mest sannolika rockstjärnan här i världen.

Newman är medveten om sina fysiska tillkortakommanden - i The World Isn't Fair (från 1999 års gravt underskattade Bad Love - sjunger han om "... froggish men, unpleasant to see...".

Live In London är en lysande samling sånger - från riktigt tidiga låtar som Mama Told Me Not To Come och Simon Smith and the Amazing Dancing Bear till senare mästerverk som A Few Words In Defense of Our Country och I'm Dead (But I Don't Know It).

Önskning nummer ett inför nya året? Att Randy Newman äntligen, äntligen, äntligen kommer till Sverige.

Van Halen turnerar 2012

2011-12-27T14:54:00.003+01:00

Nu har Van Halen bekräftat att det blir en turné 2012 och att de första biljetterna släpps 10 januari.

Om Sverige ingår i turnéplanen är ännu inte känt.

Van Halen har ett nytt skivkontrakt med Interscope och en ny skiva sägs vara aktuell för det kommande året.

Julhälsning från Cat Power

2011-12-27T10:29:00.004+01:00

Som jag skrev här så är Cat Power nästan klar med sitt nya album, hennes första på fyra år och det första med nyskrivna låtar på sex år.

Det första livstecknet kom på julafton. Tyvärr är det en gammal låt - inspelad i ny version - vilket inte bådar så gott för fortsättningen. King Rides By hördes första gången på What Would The Community Think från 1996.

Nu finns en trevlig video med boxaren Manny Pacquiao och möjlighet att skänka pengar till välgörenhet när du köper låten.

New Order släpper liveskiva

2011-12-26T11:14:00.007+01:00

Mot Peter Hooks vilja - och utan honom - återförenades New Order för två välgörenhetsspelningar i oktober.

Jag har uppenbarligen missat något steg, för tydligen fortsatte återföreningen med en konsert i London 10 december. Jag trodde oktoberspelningarna var de enda som skulle göras.

Nu släpps liveskivan New Order, Live at the London Troxy, 10 December 2011. Vill du ha den digitala versionen finns den tillgänglig omedelbart, vill du ha cd:n får du vänta tills posten levererar i januari.

PR-bilder som finns tillgängliga visar att New Order nu består av Bernard Sumner, Stephen Morris, Gillian Gilbert och de två gubbar som bildar Bad Lieutenant tillsammans med Sumner och Morris.

Eftertankens kranka blekhet

2011-12-23T12:46:00.006+01:00

Det är likadant varje år, jag gör en lista med årets tio bästa skivor. När listan satts ihop ser den helt irrationell ut.

Efteråt inser jag att jag minst tre eller fyra av valen var heltokiga.

Att lista ut vilka skivor som inte borde varit på årets lista är ganska lätt. De som i stället borde varit där är:

Seeds We Sow, Lindsey Buckingham
Så få artister är genuint originella. Buckingham lyckas hålla sig inom rock- och pop-parametrarna men utvecklar ständigt sitt uttryck. Dessutom bryr han sig inte ett dugg om att popmusik måste vara glad och käck. Tvärtom gör han ganska buttra sånger - dock fortfarande pop. En musikers musiker. (Jag är inte musiker, men jag bryr mig inte.)

Long Player, Late Bloomer, Ron Sexsmith
En mycket välgjord skiva, i allt från låtskrivarhantverket till produktionen (Bob Rock). Sexsmith borde fått några radiohits också (Get In Line, The Reason Why).

Let England Shake, PJ Harvey
Jag har svårt för kulten kring PJ Harvey. Gillar alla henne för att hon är bra eller för att det är "rätt"? (Ja, jag vet, fånigt att bry sig, men ändå.) Det var väl därför jag utelämnade den här skivan från årsbästalistan från början, den kändes för trendängslig. Men samtidigt går det inte att värja sig, Let England Shake är förmodligen hennes bästa skiva någonsin.

Enahanda historia

2011-12-22T19:08:00.003+01:00

Jag har all sympati för Ace Frehley som musiker. Utan tvekan var Anomaly vassare än hans gamla bandkompisars Sonic Boom, om vi ska jämföra musikaliska prestationer.

I den pågående pajkastningen mellan framför allt Frehley och Gene Simmons är det också lätt att hålla på en underdog.

Det innebär tyvärr inte att No Regrets, Ace Frehleys memoarer som kom ut nu i höst, är särskilt intressant läsning. Barndoms- och uppväxtskildringen är bäst, sedan övergår boken i alkohol- och drogexcesser som är väldigt enahanda att läsa om.

Den bestående insikten är att en alkoholists och narkomans liv ser likadant ut oavsett om det rör sig om en berömd och rik musiker eller någon som lever på gatan.

Glädjeämnet borde ju vara att Ace Frehley sedan flera år tillbaka är nykter och ren, men boken lyckas inte ens förmedla någon positiv känsla kring detta.

Och musiken då? Ja, den finns där men hamnar i skymundan för piller, pulver och flaskor.

Paul McCartney släpper nytt

2011-12-20T22:19:00.005+01:00

7 februari släpper Paul McCartney sin första studioskiva - ännu utan titel, de får skynda på - sedan 2007 års Memory Almost Full.

Tyvärr är det en coverskiva och - ännu mer tyvärr - är det en skiva med gamla amerikanska standards. Lite samma träsk som Rod Stewart gått ned sig i.

Men låt oss ändå hoppas att det kan bli en viss spänst i detta projekt. Diana Krall och hennes band kompar Paul och det skulle ju kunna bli bra.

Nedan är smakprovet My Valentine - och jag vet inte... Liverpooldialekt och amerikanska standards?

Latest tracks by PaulMcCartney

Årets bästa skivor: 1. Pull Up Some Dust And Sit Down, Ry Cooder

2011-12-18T09:00:00.003+01:00

De senaste dryga 40 åren har Ry Cooder släppt ungefär lika många skivor, som soloartist eller i samarbete med andra. Eftersom han är både hyperproduktiv och hypermusikalisk drar han sig inte för att experimentera med genrer och samarbetspartners.

Till och från gör han ganska raka, enkla rockalbum - dock givetvis med influenser från många olika stilar, men med en hyfsat bred populärmusikalisk ansats. Årets Pull Up Some Dust And Sit Down är ett album av den karaktären.

Dessutom har Ry Cooder ett ärende den här gången; att peka på ett USA där bankirerna får statsstöd medan vanligt folk lämnas därhän eller används som kanonmat i USAs krig runt om i världen. Jag tror det är detta ärende som gör att Cooder låter mer inspirerad än på länge.

Cooder har en förmåga att få till en bred palett. Här blandar han överjordiskt vackra ballader (Dirty Chateau, No Hard Feelings) med bluesrockiga röjare (I Want My Crown) och poppiga nummer (Quick Sand). Woody Guthrie-inspirerade No Banker Left Behind och texmex-nummer som El Corrido de Jesse James och Dreamer fyller ut bilden.

Årets bästa skivor: 2. So Beautiful Or So What, Paul Simon
Årets bästa skivor: 3. Beauty Queen Sister, Indigo Girls
Årets bästa skivor: 4. Several Shades of Why, J Mascis
Årets bästa skivor: 5. En kvinna under påverkan, Kajsa Grytt
Årets bästa skivor: 6. Lupercalia, Patrick Wolf
Årets bästa skivor: 7. Collapse Into Now, R.E.M.
Årets bästa skivor: 8. Dirty Jeans And Mudslide Hymns, John Hiatt
Årets bästa skivor: 9. Night of Hunters, Tori Amos
Årets bästa skivor: 10. Lulu, Lou Reed & Metallica

Cat Powers julklapp

2011-12-17T09:53:00.002+01:00

Chan Marshall, mer känd som Cat Power, är "nästan klar" med sitt nya album. Det blir hennes första på fyra år och hennes första med nyskrivna låtar på sex år.

Via sitt Twitter-konto skriver Marshall att hon på julafton släpper en låt för nedladdning och att man i samband med detta kommer att kunna donera pengar till ett välgörande ändamål (det kommer finnas flera att välja på).

Årets bästa skivor: 2. So Beautiful Or So What, Paul Simon

2011-12-16T17:29:00.004+01:00

Paul Simon har skrivit många klassiska sånger, men när det gäller album är mästerverket Graceland från 1986. Ingenting annat han gjort når upp till de höjderna, inte med Simon & Garfunkel och inte solo.

Inte nog med att Graceland innehöll mängder av excellenta låtar, dessutom var det en banbrytande mix av världsmusikaliska influenser - de dominerande sydafrikanska tongångarna blandades med glada zydecodragspel och vanlig (men genialisk) pop.

Ända sedan dess har vi hoppats på att Simon skall nå upp till Gracelands höjder; det är inte sannolikt att det händer igen.

Vid 70 års ålder har Paul Simon släppt sin bästa skiva sedan underskattade Songs from The Capeman (1997). So Beautiful Or So What är inte riktigt lika otvungen som Simons allra bästa verk - fortfarande finns en känsla av att han ibland krånglar till saker och ting i onödan. Men vi får några av de bästa och vackraste låtarna på många år.

Inledande Getting Ready For Christmas Day är det poppigaste inslaget på skivan, trots det ganska allvarliga textanslaget. The Afterlife handlar om... ja, när protagonisten hamnar i himlen. Love and Hard Times - Gud och Jesus kommer tillbaka till jorden - skulle kunna vara en Art Garfunkel-ballad, om sången spelats in av duon, som alltjämt inte är skrinlagd.

Titelspåret känns nästan lite Graceland-svängigt. Gubben kan än, och vi kan nog hoppas en hel del på Paul Simons sjunde decennium som artist.

Årets bästa skivor: 3. Beauty Queen Sister, Indigo Girls
Årets bästa skivor: 4. Several Shades of Why, J Mascis
Årets bästa skivor: 5. En kvinna under påverkan, Kajsa Grytt
Årets bästa skivor: 6. Lupercalia, Patrick Wolf
Årets bästa skivor: 7. Collapse Into Now, R.E.M.
Årets bästa skivor: 8. Dirty Jeans And Mudslide Hymns, John Hiatt
Årets bästa skivor: 9. Night of Hunters, Tori Amos
Årets bästa skivor: 10. Lulu, Lou Reed & Metallica

Årets bästa skivor: 3. Beauty Queen Sister, Indigo Girls

2011-12-14T19:04:00.002+01:00

Indigo Girls är numera pålitliga leverantörer av rockmusik för alla oss medelålders som är lite lagom bittra.

Klientelet som befolkar Emily Saliers och Amy Rays låtar är oftast på kant med kärleken, jobbet och livet i största allmänhet. Titeln på årets skiva säger det mesta: Beauty Queen Sister - Indigo Girls skulle aldrig släppa en skiva som heter Beauty Queen...

Deras förra studioskiva, Poseidon and The Bitter Bug, var 2009 års bästa skiva. Årets bidrag till katalogen är nästan lika bra.

Om jag har någon randanmärkning så är det att produktionen nästan är lite för radioslickad, jämfört med deras tidigare skivor. Det lite taggiga, kantiga har slipats bort.

Årets bästa skivor: 4. Several Shades of Why, J Mascis
Årets bästa skivor: 5. En kvinna under påverkan, Kajsa Grytt
Årets bästa skivor: 6. Lupercalia, Patrick Wolf
Årets bästa skivor: 7. Collapse Into Now, R.E.M.
Årets bästa skivor: 8. Dirty Jeans And Mudslide Hymns, John Hiatt
Årets bästa skivor: 9. Night of Hunters, Tori Amos
Årets bästa skivor: 10. Lulu, Lou Reed & Metallica

Årets bästa skivor: 4. Several Shades of Why, J Mascis

2011-12-13T19:51:00.002+01:00

Several Shades of Why är en väldigt bra titel. Att J Mascis spelar nästan helt akustiskt är en annan bra sak med den här skivan.

Att han, med titellåten, gjort årets sorgsnaste, vackraste låt är ett annat bra skäl till att det här är årets fjärde bästa skiva.

Som helhet har skivan sina brister, men det är fallet med alla skivor på min tio-i-topp för året.

Årets bästa skivor: 5. En kvinna under påverkan, Kajsa Grytt
Årets bästa skivor: 6. Lupercalia, Patrick Wolf
Årets bästa skivor: 7. Collapse Into Now, R.E.M.
Årets bästa skivor: 8. Dirty Jeans And Mudslide Hymns, John Hiatt
Årets bästa skivor: 9. Night of Hunters, Tori Amos
Årets bästa skivor: 10. Lulu, Lou Reed & Metallica

Löjligt bra

2011-12-12T20:01:00.002+01:00

Jag har tröttnat lite på min årsbästalista. Delvis eftersom jag inser att även min tio-i-topp är ganska blek.

Skivåret 2012 blir nog bättre än 2011.

John K Samsons smakprov från nya skivan, When I Write My Master's Thesis - bara titeln! - tyder på att Provincial, som släpps redan 24 januari, kan bli ett härligt tomtebloss i vintermörkret.

Här kan du provlyssna.

Fullständigt obeskrivligt

2011-12-11T00:13:00.004+01:00

Om jag var på fel humör skulle jag säkert kunna sänka Paul McCartneys konsert på Globen på lördagskvällen. (Jag slår vad om att någon sur tidningsrecensent kommer skriva ned konserten.)

Den åskådare som släppte på garden det allra lilla minsta var chanslös mot McCartney ikväll. Jag räknade inte hur många låtar han spelade - säg 25? Visst, han slängde in något sent solospår, till och med någon låt från The Fireman-projektet. I övrigt var det publikfrieri rakt igenom - herregud, han spelade till och med John Lennon- och George Harrison-låtar. (Dock ingen Ringo Starr-låt...)

Vi blev påminda om vilken stark katalog Wings har/hade - Junior's Farm, Jet, Band On The Run, Live And Let Live, Let Me Roll It...

Och sedan då: Magical Mystery Tour, All My Loving, And I Love Her, Paperback Writer, The Long And Winding Road, A Day In The Life, Ob-La-Di Ob-La-Da, Got To Get You Into My Life, Eleanor Rigby, Back In The U.S.S.R., Let It Be, Hey Jude, Get Back, Helter Skelter, Daytripper, Yesterday, Carry That Weight...

Ja, och några till.

Vi kan lägga till att Paul McCartney är 69 år, men ser ut som en välbevarad 50-åring. Scenshowen är naturligtvis stenhårt repeterad och mellansnacken vägda på guldvåg innan, men McCartney lyckas övertyga alla i Globen om att han är den bussigaste killen på planeten, en ödmjuk grabb från Liverpool som fortfarande står storögd och gapande inför allting han får uppleva - han berättar hur mycket det betyder för honom att människor över hela världen försöker lära sig spela Blackbird på gitarr, han berättar historier om hur han träffar delar av den ryska regeringen och att han aldrig hade kunnat tänka sig något liknande när han växte upp som liten grabb i Liverpool.

Han frestar på tårkanalerna när han berättar historier om sin "vän John" och uppmanar alla i Globen att säga de saker man vill säga till sina nära och kära innan det är för sent. Han spelar på en ukulele som George Harrison gav honom.

Allt detta gör att jag faktiskt är helt förbluffad över att han glömde att introducera sina bandmedlemmar. Superschysste Paul glömmer en sådan sak?

PS: Nej, som kommentatorn nedan påpekar så glömde han naturligtvis inte att presentera sitt band. Det var bara jag som redan hade sprungit ut när det skedde. DS

Årets bästa skivor: 5. En kvinna under påverkan, Kajsa Grytt

2011-12-10T08:50:00.002+01:00

Kajsa Grytt har äntligen fått till den där helgjutna skivan som kan mäta sig med Historier från en väg, Kajsa & Malenas debutskiva.

Inte för att En kvinna under påverkan och Historier från en väg har så särskilt mycket gemensamt musikaliskt.

Årets Gryttalbum är, med producent Jari Haapalainens bistånd, fyllt av New Wave-nervig pop och bara enstaka ballader.

Jag klarar mig ändå och Allt faller knockar lyssnaren direkt och sedan följer poppiga Du ska ramla och trilla. Min pojke och Manhattan drar ned temperaturen en aning och då är man långt inne i den historia som Grytt vill berätta.

Den här skivan är en tvillingprodukt till Boken om mig själv, där Kajsa Grytt berättar om hur hon "undvikit ett karriär" och hållt sig flytande tack vare jobb på reklambyråer och behandlingshem. 2011 års dubbelsläpp av bok och skiva har förmodligen möjliggjort att hon i större utsträckning kan försörja sig på musiken.

Årets bästa skivor: 6. Lupercalia, Patrick Wolf
Årets bästa skivor: 7. Collapse Into Now, R.E.M.
Årets bästa skivor: 8. Dirty Jeans And Mudslide Hymns, John Hiatt
Årets bästa skivor: 9. Night of Hunters, Tori Amos
Årets bästa skivor: 10. Lulu, Lou Reed & Metallica

Årets bästa skivor: 6. Lupercalia, Patrick Wolf

2011-12-08T20:00:00.002+01:00

Som en av händelse avslutar Patrick Wolf sitt produktiva 2011 med att släppa ep:n Brumalia, nu i början av december.

Brumalia blir också en påminnelse och gjuter på sätt och vis nytt liv i Lupercalia, skivan som kom i våras och som är Wolfs mest skamlöst publikfriande. Svulstiga ballader, Born To Run-inspirerade saxofoner och hederlig vanlig popmusik - Lupercalia har allting.

Patrick Wolf lyckas balansera på gränsen mellan kvalitetspop och alltför sirapsbemängt radioskval och ramlar oftast ned på rätt sida.

Lupercalia - och Brumalia - är kort sagt jättekul och förtjänar utan tvekan alla hyllningar.

PS: Brumalia innehåller årets bästa julsång: Time of Year. DS

Årets bästa skivor: 7. Collapse Into Now, R.E.M.
Årets bästa skivor: 8. Dirty Jeans And Mudslide Hymns, John Hiatt
Årets bästa skivor: 9. Night of Hunters, Tori Amos
Årets bästa skivor: 10. Lulu, Lou Reed & Metallica

Årets bästa skivor: 7. Collapse Into Now, R.E.M.

2011-12-07T20:53:00.004+01:00

R.E.M.s senaste och sista skiva Collapse Into Now har, som vanligt, fått ljumma recensioner.

Recensenterna lever i någon fantasivärld där R.E.M. gjorde banbrytande skivor fram tills de blev riktigt populära. Jag tycker precis tvärtom, de började göra riktigt bra skivor först när de blev populära.

Kritiker och fans är dock tämligen eniga om att Automatic for The People är bandets bästa skiva. En skiva som R.E.M. faktiskt har nämnt i förhandssnacket till Collapse Into Now - som inte är någon ny Automatic for The People, långt därifrån.

Däremot är skivan ett mycket värdigt slut för bandet, som ju meddelade sin splittring i höstas. Collapse Into Now är fullt jämförbar med habila skivor som Green, Monster och New Adventures In Hifi.

Jag har själv blivit förvånad över hur ofta R.E.M. har hamnat i lurarna i år - låtar som Überlin, Oh My Heart, Mine Smell Like Honey och That Someone Is You är inte särskilt spektakulära men fastnar på ett behagligt sätt i skallen.

Årets bästa skivor: 8. Dirty Jeans And Mudslide Hymns, John Hiatt
Årets bästa skivor: 9. Night of Hunters, Tori Amos
Årets bästa skivor: 10. Lulu, Lou Reed & Metallica

Årets bästa skivor: 8. Dirty Jeans And Mudslide Hymns, John Hiatt

2011-12-06T08:28:00.005+01:00

Sedan John Hiatt gjorde Bring The Family 1987 har han inte avvikit från sin huvudfåra. Hyfsat bredbent gubbrock, med aningen av countryinfluenser, har präglat skiva efter skiva.

Till och från har det varit mer akustiskt, till och från mer elektriskt. Engagemanget har också gått upp och ned. På topp var det 2003 när han till och med lät bandet The Goners stå med på skivomslaget till Beneath This Gruff Exterior.

Därefter har följt tre sällsynt oinspirerade skivor innan årets Dirty Jeans And Mudslide Hymns. Det är ingen ny klassiker vi talar om, men engagemangsnivån är klart högre än på flera år.

Hiatt har hittat den där mixen av mellantemporocklåtar (Damn This Town, Detroit Made) och ballader (Til I Get My Lovin' Back, When New York Had Her Heart Broke) som varit så framgångsrik på så många skivor.

Nu kan han få komma till Stockholm också, det vore väl trevligt?

Årets bästa skivor: 9. Night of Hunters, Tori Amos
Årets bästa skivor: 10. Lulu, Lou Reed & Metallica

Årets bästa skivor: 9. Night of Hunters, Tori Amos

2011-12-03T08:31:00.003+01:00

Tori Amos skiva Night of Hunters har en hel del gemensamt med Lulu av Lou Reed och Metallica. Bägge är pretentiösa projekt som sneglar åt högkulturen, snarare än ned i rockträsket. Där slutar väl likheterna.

Tori Amos har fått Deutsche Grammophon att gå med på att hon spelar in en sångcykel, vars övergripande historia jag inte kunde vara mer ointresserad av.

Det fina med Tori Amos är att hon, sedan Abnormally Attracted To Sin som kom 2009, är tillbaka i den form som gjorde hennes första skivor så lyssningsvärda. Då spelar det egentligen mindre roll vilken form hon väljer för sin musik.

Night of Hunters fungerar, när den är som bäst, på samma sätt som Amos övriga skivor och skapar en nästan magisk, meditativ stämning. Till skillnad från kollegan Kate Bush - som helt gått vilse i snön - så har Tori Amos fortfarande förmågan att skriva hållbara melodier.

Extra plus för att Tori Amos slussar in den kommande generationen, dottern Natashya Hawley och systerdotter Kelsey Dobyns, som bägge bidrar med sånginsatser.

Årets bästa skivor: 10. Lulu, Lou Reed & Metallica

Årets bästa skivor: 10. Lulu, Lou Reed & Metallica

2011-12-01T19:23:00.005+01:00

Så fort det blev offentligt att Lou Reed och Metallica spelat in en gemensam skiva, så började bägge parter snacka upp förväntningarna. Lou Reed påstod till och med att Lulu, som skivan kom att heta, var "det bästa någon gjort, någonsin".

Nu är detta inte alls någon fantastisk skiva, snarare har den ganska många brister. Men samtidigt har den sin charm, inte olikt ett förfallet hus som råkar ligga i en vacker glänta i skogen.

Jag tillhör ju den sorten som gillar Lou Reeds ofta rätt knäppa infall, som när han 2003 spelade in ett svårgenomträngligt dubbelalbum, The Raven, baserat på inspiration från och texter av Edgar Allan Poe.

Lulu bygger på texter av dramatikern Frank Wedekind, så detta är lite i samma härad som The Raven. Jag tillhör inte dem som går i gång på sådant; rockmusik som bygger på litteratur eller skriven dramatik blir inte automatiskt mer högkulturell eller fin.

Däremot gillar jag Lou Reeds entoniga röst, hans gravallvar och hans - faktiskt hyfsat intakta - förmåga att skriva enkla melodier.

Bäst på hela skivan är 19.29 långa Junior Dad, med gitarriff och melodislinga som lika gärna skulle ha kunna skrivits 1968, till något Velvet Underground-album. Det är också den låt som låter allra minst Metallica. Jag har ingen nämnvärd relation till Metallica, utan ser dem här enbart som ett kompband till Reed.

Rykten säger att bandets fans är rasande över samarbetet med Reed. Må så vara. Det kanske är så att Metallica är helt på väg utför. Det är fullständigt ointressant för mig. Det som spelar roll är att 69-årige Lou Reed visar att han faktiskt har något kvar att ge efter åtta år då hans skivutgivning mest bestått av ambientmusik, liveskivor och nyinspelningar av gamla oljudsexperiment.

Mest spelade i november

2011-12-01T06:12:00.003+01:00

De här låtarna lyssnade jag mest på i min Ipod under november månad:

1. We Get To Feel It All, Indigo Girls
2. Raised All Wrong, Jim Bryson & The Weakerthans
3. Little Lap-Dog Lullaby, Laura Veirs
4. Frustration, Lou Reed & Metallica
5. The City, Patrick Wolf
6. De berömdas aveny, Eldkvarn
7. Listen To Me, J Mascis
8. Jag klarar mig ändå, Kajsa Grytt
9. Deuce, Kiss
10. No Banker Left Behind, Ry Cooder

This is PiL är PiL:s nya album

2011-11-30T18:43:00.002+01:00

Titeln på Public Image Ltd:s nya och nionde studioskiva är This is PiL.

Enligt John Lydon krävdes det två års turnerande för att få ihop tillräckligt med pengar för att ha råd att spela in en ny skiva.

Albumet släpps någon gång under 2012, enligt NME.

John K Samson släpper första soloskivan

2011-11-29T21:39:00.003+01:00

The Weakerthans sångare och låtskrivare John K Samson har tidigare släppt ep-skivor, men 24 januari kommer första soloskivan i fullängdsformat.

Provincial är dock lite av ett hopkok - nyinspelade versioner av låtar som Samson redan släppt på ep-skivorna City Route 85 och Provincial Road 222, blandat med nya låtar.

I mars och april ska John K Samson turnera, med band. Hittills är det bara konserter i USA och Kanada spikade.

Ingen soloplatta för Michael Stipe

2011-11-29T18:43:00.004+01:00

R.E.M. har splittrats, men medlemmarna har under hösten tvingats köra en avslutande promotionrunda för samlingsskivan Part Lies, Part Heart, Part Truth, Part Garbage 1982-2011.

Michael Stipe verkar inte ha några planer på att bli kvar i musikbranschen. Till Rolling Stone säger han, apropå frågan om ett eventuellt soloalbum:

"It's unfathomable to me right now. What would it sound like? Watered-down R.E.M.?"

Stipe konstaterar också att han nu är "fri" för första gången sedan han skrev skivkontrakt som 22-åring.

Craig Finn lägger upp singel på Soundcloud

2011-11-26T08:40:00.002+01:00

Nu finns The Hold Steady-sångaren Craig Finns första solosingel, Honolulu Blues, upplagd på Soundcloud igen.

Den låter som något som Dylan kunde ha spelat in på Highway 61 Revisited eller Blonde On Blonde.

Fullängdaren släpps 24 januari och heter Clear Heart Full Eyes.

Craig Finn - Honolulu Blues by Vagrant Records

18 skivor på shortlist

2011-11-25T07:35:00.003+01:00

Min process för att utse årets bästa skivor blir alltmer rigorös. Det är bara delvis ett skämt.

Just nu har jag en shortlist med 18 skivor - Wicked Will av The Ettes är en av de 18 - som ska bantas till tio. Från 1 december är det sedan dags att börja räkna ned, från placering nummer tio till nummer ett, 2011 års bästa skiva.

Detta missgynnar naturligtvis skivor som exempelvis kommit i november (för att inte tala om skivor som släpps i december, men de brukar vara väldigt få).

Det är självklart att du hinner fatta om en skiva som släppts i januari är ett mästerverk eller inte, medan en novemberskiva kan slinka med för att den gjorde ett väldigt bra första intryck.

Sammanställningen av tio-bästa-listan får inte vara för taktisk, men ibland hemfaller även jag åt detta: Har jag med tillräckligt många nyare artister? Hur är blandningen män-kvinnor? Soloartister kontra grupper? Svenska skivor kontra utländska?

Jag vet redan att jag är extremt konservativ och tämligen inskränkt vad gäller genrer. I princip gillar jag bara artister som debuterade på 60- eller 70-talet. Möjligtvis 80-talet. Det hindrar inte att det slinker in en och annan som faktiskt debuterade på 90- eller rentav 00-talet. Jag tror dock inte att det blir någon 10-talsdebutant på årets lista.

Cohen skriver ny klassiker

2011-11-23T19:58:00.005+01:00

31 januari släpps, som tidigare meddelats, Leonard Cohens första skiva med nytt material sedan 2004 års Dear Heather.

Old Ideas innehåller tio nya låtar, däribland Show Me The Place, som det går att provlyssna på, här nedan. Helt klart en ny Hallelujah.

Enda nackdelen är att tusentals Idol-ungdomar inom några år kommer att waila sönder låten.

Sonik Kicks är Paul Wellers nya album

2011-11-22T19:11:00.002+01:00

26 mars släpps Paul Wellers 11:e soloalbum, Sonik Kicks.

Albumet innehåller 14 låtar och smakprovet Around The Lake, som finns på Wellers sajt, låter bra.

Enligt beskrivningen innehåller skivan en blandning av "pop art punch with soulful communication, jazzy explorations into psychedelia and dub with razor-sharp melodies, abstract soundscapes with clear-eyed forest folk".

Ja men då så.

Nytt soundtrack av The The

2011-11-21T20:25:00.005+01:00

Moonbug Trailer from moonbug the film on Vimeo.

Matt Johnson, som när han gör musik fortfarande använder bandnamnet The The, har inte släppt en traditionell skiva sedan 2000, då Naked Self kom. (Singeln Mrs Mac kom 2007.)

I fjol kom soundtracket till Tony och nu har Matt Johnson gjort musik till en annan film, Moonbug. Det är en dokumentärfilm om fotografen Steve Pyke som reser tvärsöver USA för att möta pionjärerna bakom Apolloprojektet.

I morgon berättar Matt Johnson och Steve Pyke mer om filmen, vid en förhandsvisning på Princess Anne Theatre.

Springsteen turnerar och släpper ny skiva

2011-11-21T06:13:00.002+01:00

Om nu inte sajten är hackad, så bekräftar Bruce Springsteens officiella sajt att han och E Street Band ska turnera under 2012. Turnén verkar inledas i Europa, från maj och framåt.

Det blir också en ny skiva:

"In addition, we want you to know that the music is almost done (but still untitled), we have almost settled on the release date (but not quite yet), and that we are all incredibly excited about everything that we're planning for 2012. That's all the info we have for right now, but we'll get back to you--real soon."

Allt enligt Rolling Stone.

Ny Aimee Mann-skiva är färdiginspelad

2011-11-20T14:21:00.003+01:00

I går, lördag, var sista inspelningsdagen för Aimee Manns nya skiva, enligt hennes eget Twitterinlägg.

Sista inspelningsdagen ägnades åt en duett med James Mercer från The Shins, som jag över huvud taget inte känner till. Här finns en bild på Aimee, James Mercer (till höger) och producenten Paul Bryan (till vänster).

Skivan kommer troligen ut i mars.

Van Halen närmar sig albumsläpp

2011-11-19T07:49:00.003+01:00

Nu finns det till och med dokumenterat på bild; Van Halens förmodade nya kontrakt med Interscope. Se länken här.

Rolling Stone noterar dock ett par frågetecken kring bilden: Varför står David Lee Roth inte tillsammans med sina bandkompisar, samt:

"Why does David Lee Roth always have that creepy Joker grin on his face these days?"

Bok om Kiss största fiasko

2011-11-18T06:19:00.002+01:00

Music from The Elder är det fiasko Kiss var tvungna att skapa för att gå vidare i karriären.

Ett konceptalbum - inklusive känslosamma ballader - var det som fick bandet att slutligen köra i diket och återvända till den hårda rocken på efterföljaren Creatures of The Night.

Det var ofrånkomligt att The Elder skulle bli ett kultalbum i många Kissfans ögon. Det är faktiskt väldigt få fans som är negativt inställda till skivan. I stället tycker många att det är en kul grej, även om det inte är deras favorit. Och skivan är inte usel, bara udda.

Nu kommer en - icke auktoriserad av bandet - bok om The Elder. Den släpps i vår, men redan nu kan du läsa mer och också få det första kapitlet genom att klicka här.

Ingrid Michaelson släpper ny skiva

2011-11-16T19:04:00.004+01:00

24 januari släpper Ingrid Michaelson sitt femte studioalbum, Human Again.

Michaelsons förra album Everybody var förmodligen hennes bästa så här långt.

Hur låter hon? Tja, som Heather Nova om Heather Nova hade utvecklats i önskvärd riktning.

Mogen popmusik, är en annan beteckning.

Omslaget till The Girl With The Dragon Tattoo

2011-11-15T18:55:00.005+01:00

Jag tycker ju Trent Reznor gått in i dimman lite sedan han släppte Nine Inch Nails för att i stället koncentrera sig på How To Destroy Angels och filmmusik tillsammans med Atticus Ross.

Det återstår att se om soundtracket till The Girl With The Dragon Tattoo, filmatiseringen av Stieg Larssons roman, är bättre än soundtracket till The Social Network, som i alla fall lämnade mig helt likgiltig.

Skivan har åtminstone ett snyggt omslag.

The Girl With The Dragon Tattoo har premiär 21 december. 2 december har Trent Reznor lovat mer information om soundtracket, förmodligen exempelvis releasedatum.

Förhandslyssna på Kate Bushs nya skiva

2011-11-14T18:30:00.002+01:00

Kate Bush släpper sin andra skiva för året 23 november, 50 Words for Snow. Gästartister är bland andra Elton John och Stephen Fry.

På NPRs (National Public Radio) utmärkta musiksajt kan du tjuvlyssna på skivan.

"Each song on Snow grows as if from magic beans from the lush ground of the singer-songwriter's keyboard parts", skriver NPR.

Well, quite.

Ny skiva av Ani DiFranco

2011-11-13T09:18:00.003+01:00

16 januari släpper Ani DiFranco sitt 17:e studioalbum, Which Side Are You On?, döpt efter Florence Reese-sången som Pete Seeger gjort känd. Seeger gästar också DiFrancos skiva.

Det är tre år sedan Red Letter Year, hennes förra studioalbum. Det är det längsta uppehållet den extremt produktiva artisten gjort mellan skivor.

"I guess I’ve been pushing my own boundaries of politics and art", säger DiFranco i en kommentar om skivan.

Som väntat: Black Sabbath återförenas

2011-11-12T08:25:00.003+01:00

Det var rätt uppenbart att Tony Iommis försök till dementi var halvhjärtad och full av hål. På fredagen kom också bekräftelsen: Black Sabbath återförenas.

Det blir en ny skiva, producerad av Rick Rubin, som ofta kallas in när gamla stötar ska revitalisera sin karriär. "He phoned us every five minutes", kommenterar Tony Iommi enligt Rolling Stone. Skivan kommer först hösten 2012.

Det blir även en turné, bland annat som huvudband vid Download-festivalen 10 juni. Detta blir startskottet för en världsturné.

Trist av Lethem

2011-11-10T20:42:00.003+01:00

Essäsamlingar är bara tjafs. Det handlar enbart om att tjäna pengar genom att smälla ihop gamla texter i ett paket och hoppas på det bästa.

Därför är det trist att Jonathan Lethems uppföljare till den mycket bra romanen Chronic City blir essäsamlingen The Ecstasy of Influence.

Köp den inte. Stjäl den inte. Glöm att den finns.

Brooke Waggoner börjar spela in ny skiva

2011-11-09T07:34:00.003+01:00

Det är mer än två år sedan Brooke Waggoner släppte Go Easy Little Doves, hennes andra album. Sedan dess har det kommit en dvd samt några "B-sidor" via Itunes.

Jag trodde ju stenhårt att hon skulle börja nå en bredare publik, men så har knappast skett.

Nu börjar hon spela in sin tredje skiva. Om du vill ha uppdateringar från studioarbetet kan du mejla new record updates (i ämnesraden) till adressen info@brookewaggoner.com

Craig Finn berättar om soloalbum - och tar bort låtar från Soundcloud

2011-11-07T17:57:00.002+01:00

Här skrev jag att det gick att lyssna på Craig Finns nya låtar på Soundcloud. Det gäller inte längre, de låtarna har tagits bort.

Nu avslöjar Finn att soloskivan heter Clear Heart Full Eyes och innehåller elva spår. Skivan släpps 24 januari och låtlistan ser ut så här:

1. Apollo Bay
2. When No One's Watching
3. No Future
4. New Friend Jesus
5. Jackson
6. Terrified Eyes
7. Western Pier
8. Honolulu Blues
9. Rented Room
10. Balcony
11. Not Much Left Of Us

Springsteen spelade maratonkonsert

2011-11-06T07:58:00.002+01:00

Bruce Springsteen spelade på torsdag och fredagen i Pittsburgh tillsammans med Joe Gruschecky and The Houserockers.

Att döma av Rolling Stones extatiska hyllningsartikel så var det hela fantastiskt. 3,5 timme, fyllt med många, många överraskningar, bland annat Incident on 57th Street, för första gången på akustisk gitarr. (Se Youtube-klippet ovan.)

"We'll be seeing ya", sade Springsteen när han gick av scenen. Kanske en världsturné?

Dags för nya sammanhang för Dylan?

2011-11-05T08:01:00.004+01:00

Om du besökt Globen när Bob Dylan spelar, vet du vad som väntar. Han spelar ett antal förväntade låtar, slänger in några överraskningar och låter som en kraxande kråka medan han tutar i sitt munspel eller hamrar på sin orgel.

Hade Dylan varit någon annan än Dylan hade ingen accepterat detta. Men av någon anledning fylls Globen varje gång.

Jag är ju svag för Dylan, så jag tycker för det mesta att det är skoj. Men på fredagskvällen var han nog mer tålamodsprövande än vanligt. Till det kommer att förartisten Mark Knopfler - som jag verkligen beundrar som skivartist - nästan hade ännu svårare att göra sig gällande i Globens charmlösa miljö (med uselt ljud under större delen av konserten).

För Dylans del vore det kanske bäst att avsluta sin Neverending Tour, för att göra något annat. Exempelvis lägga av helt eller hitta ett annat band, andra sammanhang.

Lyssna på Craig Finns solosingel

2011-11-04T15:36:00.002+01:00

The Hold Steadys sångare Craig Finn släpper 25 november sin första solosingel.

Redan nu finns Honolulu Blues ("A-sidan") och Rented Room ("B-sidan") att lyssna på via Soundcloud. Finns solomaterial låter intill förväxling likt det som The Hold Steady pysslar med.

En fullängdskiva kommer uppenbarligen nästa år.

Magiskt! x 2

2011-11-03T19:38:00.001+01:00

Är fortfarande i ett rus efter konserten i går.

Trots att de inte sjöng några låtar från debuten (eller andra skivan, om man räknar med Jukin' som den första versionen av bandet gjorde).

Magiskt!

2011-11-02T22:20:00.003+01:00

Om jag hade haft en bättre kamera på min Iphone hade Cheryl Bentyne (längst till vänster) och de övriga medlemmarna i Manhattan Transfer och New York Voices synts bättre...

Manhattan Transfer och New York Voices gjorde hur som helst sitt bästa för att välta Filadelfiakyrkan i kväll, med en sedvanligt rivig version av Birdland som självklar höjdpunkt.

New York Voices var ofina nog att nästan - men bara nästan - stjäla showen från sina mer seniora kollegor.

Kanske var Manhattan Transfer liiiiite mer blasé, men naturligtvis kan ingen stjäla showen från dem, om de bara anstränger sig det minsta.

Magiskt!

Mest spelade i oktober

2011-11-01T18:35:00.003+01:00

Jag har ju glömt att summera vilka låtar som snurrat flitigast i min Ipod under oktober månad. Det var dessa:

1. Rubberband Girl, Kate Bush
2. Share The Moon, Indigo Girls
3. Waitin' On The Sky, Steve Earle
4. Raised All Wrong, Jim Bryson & The Weakerthans
5. Gammal Dodge, Ulf Lundell
6. Jag och Bosse Lidén, Cornelis Vreeswijk
7. Jag klarar mig ändå, Kajsa Grytt
8. The Hand That Feeds, Nine Inch Nails
9. The City, Patrick Wolf
10. The Queen Is Dead, The Smiths

Tjuvlyssna på Laura Veirs barnskiva

2011-11-01T17:11:00.002+01:00

Artister som gör barnskivor försöker i tio av tio fall komma undan lätt. Jaja, barn är så okritiska.

Jag vet ännu inte om Laura Veirs försöker göra likadant med Tumble Bee - jag har inte lyssnat än - men hon är väl en av de få artister som kanske faktiskt skulle kunna göra en bra barnskiva.

Här hos NPR kan du tjuvlyssna på skivan som släpps 8 november.

Simon om sångerna han minns helst

2011-10-29T09:24:00.002+02:00

Jag har antingen få idoler eller många idoler. Jag minns inte. Men hur som helst är Paul Simon en av dem jag kallar idol.

I en intervju med Billboard talar Paul Simon om senaste skivan So Beautiful or So What, nya samlingsskivan Songwriter och nästa års jubileumsutgåva och -turné för Graceland.

Den mest intressanta biten i intervjun handlar om vilka låtar han själv lyfter fram ur sin egen produktion:

"He runs down the list: Peace Like a River, from his 1972 debut solo album; The Late Great Johnny Ace, which he wrote after the murder of John Lennon; Rene and Georgette Magritte with the Dog After the War, from 1983's Hearts and Bones ("It was a surrealistic song about a surrealistic painter," Simon says); Darling Lorraine, from 2000's You're the One, which "is one of the best songs I ever wrote, but it's seven minutes long so it never got played on the radio"; and Tenderness, which gospel group the Dixie Hummingbirds recorded with him and preferred over their other collaboration, Loves Me Like a Rock. "I thought that was pretty good for a young guy to write," he says of the recording from 1973."

Det är inte helt uppenbara val för en kille som skrivit Bridge Over Troubled Water, The Sound of Silence och America. För att bara nämna några.

Det är nog ingen slump att två av dem sånger han nämner kommer från det gravt underskattade albumet Hearts and Bones. Ett och annat 80-talistiskt arrangemang för mycket, men sångerna...

Nils Lofgren är tillbaka på egen hand

2011-10-27T18:50:00.002+02:00

På förra skivan sjöng Nils Lofgren låtar av Neil Young, en av de två stora profiler han stöttat genom åren. Ni vet vem den andra är.

I november (eller december som i Sveriges fall) släpps nya skivan Old School.

Här kan du provlyssna på nya låten Ain't Too Many of Us Left. Så står det i alla fall, men jag lyckas inte få provspelningen att fungera.

NIN är tillbaka

2011-10-25T17:47:00.002+02:00

Nine Inch Nails är ju i pausläge, eller har lagt av. Eller något sådant.

Men Trent Reznor bidrar, i NIN:s namn, till den coverskiva som släpps med musiktidningen Q, där U2:s Achtung Baby uppmärksammas, med anledning av att det i år är 20 år sedan albumet släpptes.

Du kan höra NIN:s bidrag Zoo Station här. Inte vidare värst, om vi ska vara ärliga.

Hösten finaste

2011-10-24T18:37:00.003+02:00

Det var bara några dagar sedan jag puffade för den här den skivan.

Det står redan nu klart att Beauty Queen Sister är höstens (hittills) finaste album. Indigo Girls är återhållsamma; vuxna på ett sätt som få artister.

De bryr sig inte ett dugg om att glänsa, skrävla eller föra onödigt oväsen. Värdigt hela vägen, utan att någonsin vara ointressant.

Eldkvarns jättebox släpps 7 december

2011-10-22T08:55:00.003+02:00

Om du vill ha 10 cd-skivor, en bok och dessutom ett USB-minne med 550 låtar (!) av Eldkvarn, så bör du köpa Den goda skörden 1971-2011 som släpps 7 december.

Dealen verkar åtminstone bättre än Lundells hemska box med miljontals akustiska demos som kom för några år sedan.

Dessutom har Eldkvarn-boxen ett snyggt omslag med retrokänsla. Förmodligen designat av Kjell Andersson. (Plura ser mer och mer ut som Freddie Wadling.)

Leonard Cohens nya skiva

2011-10-21T06:07:00.002+02:00

31 januari sägs vara releasedatum för Leonard Cohens nya skiva, Old Ideas. Releasedatumet figurerar lite här och där, men det verkar inte vara officiellt bekräftat, utan då talas det om "nästa år".

Cohens produktion är tämligen sparsmakad, Old Ideas är det tolfte studioalbumet sedan debuten 1971.

Förra studioskivan, Dear Heather, kom 2004. Å andra sidan har det släppts två liveskivor och oräkneliga samlingsskivor sedan dess.

Provlyssna på Loutallicas skiva

2011-10-20T18:31:00.001+02:00

Här på denna sajt kan du, i alla fall just nu, provlyssna på hela Lulu, Lou Reeds och Metallicas gemensamma nya skiva, som släpps 28 oktober.

Maria McKee är tillbaka

2011-10-19T18:37:00.002+02:00

Alla ni som undrar var Maria McKee tog vägen efter 2007 års Late December kan sluta undra nu.

Visserligen kallar hon sig "hausfrau" på Twitter, men hon verkar fortfarande vara yrkesverksam. Dock är det måhända lite överraskande att hon nu dyker upp som skådespelerska snarare än sångerska.

McKees make Jim Akin har skrivit och regisserat filmen After The Triumph of Your Birth. Se trailern ovan. Min gissning är att den går "straight to dvd" om den över huvud taget når Sverige. McKee spelar en biroll och har skrivit musiken tillsammans med maken.

Här är filmens Facebooksida

Lyssna på R.E.M.s sista singel

2011-10-18T15:52:00.002+02:00

På Rollingstone.com kan du lyssna på We All Go Back To Where We Belong, det som blir R.E.M.s sista singel.

Låten finns också med på Part Lies, Part Heart, Part Truth, Part Garbage 1982-2011, den samlingsskiva som släpps 15 november.

Två ytterligare nya låtar finns med på samlingen.

Provlyssna på Tom Waits nya skiva

2011-10-17T17:42:00.003+02:00

Nej, jag var inte helt förtjust i första singeln, Bad As Me, men albumet i sin helhet - med samma namn - låter inte så eländigt.

På Badasme.com kan du provlyssna på Tom Waits nya skiva, som släpps på måndag i nästa vecka, 24 oktober.

Mästerligt av Steve Earle

2011-10-16T23:06:00.003+02:00

Jag antar att det fanns brister i kvällens konsert med Steve Earle & The Dukes & The Duchesses. Men jag kan i hastigheten inte komma på några.

En lång konsert kan bli tråkig. Den här hade inte en död stund, utan jobbade sig upp från bra till mycket bra till otroligt bra. Steve Earle hade den goda smaken att låta sina bandmedlemmar, inte minst frugan Allison Moorer, bryta in med egna låtar, vilket skapade en bra balans.

Chris Masterson och hans äkta hälft Eleanor Whitmore, som gör musik under namnet The Mastersons, var speciellt charmiga när de bröt in med en poppig låt á la Rilo Kiley.

Earle själv gav oss de flesta örhängen vi väntat oss; Christmas In Washington, Copperhead Road, Guitar Town, Devil's Right Hand - till och med relativa rariteter som Hard Core Troubadour. Senaste skivan I'll Never Get Out of This World Alive var brett representerad, med Little Emperor som höjdpunkt.

Vad mig anbelangar får Steve Earle gärna komma hit minst en gång per termin.

Releasedatum klart för Eldkvarns nya

2011-10-15T12:11:00.007+02:00

9 november släpps Eldkvarns nya skiva, De berömdas aveny.

Det är bandets 24:e studioalbum, om man räknar in den enda skiva som släpptes under namnet Piska mig hårt.

Redan på måndag, 17 oktober, släpps första singeln, tillika titelspåret från albumet.

I december släpps Eldkvarns jättebox, Den goda skörden.

Det är andra gången Eldkvarn samlar sig i boxform. Den första gången var 1991, då Den långa färden släpptes. Mellan de två boxarna har oräkneliga samlingsskivor släppts, nu senast Stans bästa band, en dubbel-cd som kom tidigare i år.

Morrissey är bäst

2011-10-13T18:20:00.002+02:00

Det är länge sedan Morrissey gjorde något riktigt bra, musikaliskt, men ibland måste man bara älska honom.

Som till exempel för den här intervjun.

Nytt album av Indigo Girls

2011-10-13T06:21:00.004+02:00

Jag ska erkänna att Indigo Girls lyckats gå helt under min radar när de 4 oktober släppte sitt nya album Beauty Queen Sister.

Skivan är bandets 14:e studioalbum och det är rätt att ha höga förväntningar. 2009 års Poseidon and The Bitter Bug var det årets bästa skiva, i mina öron.

I fjol, å andra sidan, släppte de två relativt onödiga skivor, en liveskiva och en julskiva (i princip alla live- och julskivor är onödiga).

Här finns en Billboard-intervju med Amy Ray och Emily Saliers

Patrick Wolf släpper ny ep

2011-10-12T06:17:00.002+02:00

Patrick Wolf, som ligger bakom en av årets bästa skivor, Lupercalia, släpper en ny ep 28 november, kallad Brumalia. Detta enligt Consequence of Sound.

Ep:n innehåller sex spår och omslagsbilden på Wolf är uppenbarligen plåtad av Patti Smith.

11 november spelar Patrick Wolf på Debaser i Stockholm.

Premiär för Kate Bushs nya singel

2011-10-10T17:38:00.001+02:00

Singeln Wild Man släpps i morgon, tisdag 11 oktober. Albumet 50 Words for Snow släpps 23 november.

Är rocken död del 2

2011-10-09T08:54:00.001+02:00

Att Rock And Roll Hall of Fame nominerar Donna Summer, Chaka Khan & Rufus och Beastie Boys är det slutgiltiga beviset: Rocken är död.

Är rocken död eller mer levande än någonsin?

2011-10-08T10:33:00.004+02:00

Om du söker på "rock'n'roll" på Wikipedia får du upp en artikel som ger ordet en betydelse som motsvarar den musik som Chuck Berry, Little Richard, Buddy Holly och Elvis kom fram med i slutet av 40-talet och början av 50-talet.

Om du söker på "rock" så får du sannolikt upp artikeln om "rock music", som definieras som en musikstil som utvecklas "under och efter" 60-talet.

Gemensamt för dessa bägge likartade musikstilar är att de inspirerat det mesta av den populärmusik som kommit efter. (Givetvis finns blues, jazz, country, reggae, rockabilly och andra musikstilar också där i bakgrunden till dagens populärmusik.)

Är rocken död? På ett plan är det givetvis inte så, vi fortsätter att lyssna på rock, av artister som är levande och döda. Nutida artister spelar rock, som om ingenting hänt.

På ett annat plan är rocken definitivt död. När musikstilen kom fram och utvecklades som mest, under tre decennier - 1940-1969 - var det en upprorisk musikstil, som stod för det unga mot det gamla. För det nya mot det utdaterade. För det moderna, mot det traditionella. För det fria, mot det förlegade. För det lössläppta, mot det återhållna. Sist men inte minst, för individen, mot kollektivet.

I dag är rocken pensionsmässig. De allra flesta artister som åker runt jordklotet och tjänar mest pengar på rockmusik är pensionsmässiga. Mick Jagger är 68, Paul McCartney är 69, Lou Reed är 69, Chuck Berry är 84, Jerry Lee Lewis är 76 och Neil Young är 65.

Även den generation som kom ur punken, new waven och indierocken är numera i andra halvan av livet. Bono är 51, Michael Stipe är 51, Morrissey är 52 och John Lydon är 55. Sting är 60. Joe Strummer skulle ha varit 59, men dog som bekant redan som 50-åring.

Det innebär inte att ovanstående artister är irrelevanta. I alla fall inte samtliga. Det innebär inte att rockmusiken inte har ett existensberättigande.

Faktum är att, om man ska peka på en vital del av den gamla rockmusiken, så är det Heavy Metal, som ändå har rötterna i blues och tung rockmusik. I dag finns så många undergenrer till Heavy Metal att man raskt går vilse. Antalet undergenrer och band verkar fortfarande öka i explosionsartad takt.

Men vägen framåt handlar inte om rockmusik. Innovativ musik i dag är i princip alltid kopplad till hiphop, R&B eller electronica. Dagens popmusik brukar låna beståndsdelar från alla dessa tre genrer, men gör bitarna mer lättsmälta, så att barn och ungdomar ska kunna ta till sig det hela.

I musikklimatet av i dag finns en gör-det-själv-attityd som påminner om punken, även om musiken som frambringas på synthar och datorer förmodligen skulle få de gamla punkarna att kräkas.

Samtidigt finns det motrörelser eller kanske snarare parallella spår, som drivs av personer som i någon mening är traditionalister. De går snarare tillbaka till tiden FÖRE rocken. Folkmusik, bluegrass, country, visor - det är ingen slump att många av dagens trendiga artister är skäggiga, har rutiga skjortor, spelar bara akustiska instrument och sjunger stämsång. Alla de här artisterna har naturligtvis The Band eller Buffalo Springfield eller Bob Dylan som förebilder. Artister som är födda 20 år efter att The Band splittrades, ser ut som Garth Hudson eller Levon Helm. Det är märkligt.

Att gå igenom årets bästa skivor från några tongivande recensenter pekar i dag på en betydligt större mångfald än för 20 eller 30 år sedan, då allting var tydligare uppdelat i fack. Det finns nästan inga recensenter som bara hyllar den ena eller andra genren. Death metal, electronica och dansbandsmusik kan recenseras av samma person, med nästan lika stor sakkunskap om varje genre. De som fortfarande specialiserar sig håller ofta på med klassisk musik eller jazz. Om du recenserar populärmusik kan du inte bry dig om sådana uppdelningar.

Vad kommer att hända med rocken? Ja, om några decennier är de sista överlevarna från 50-, 60- och 70-talen borta. Det kommer att finnas artister som fortsätter att spela rock och varianter av rock. Men redan i dag står det en museal känsla över rocken. Läs magasin som Mojo och Classic Rock, och det är lätt att förstå vad jag menar.

The Complete Smiths ute nu

2011-10-07T17:04:00.002+02:00

Finns det någon rimlig förklaring till att jag just köpt boxen The Complete Smiths, med The Smiths samtliga studioalbum (som jag redan har), liveskivan Rank och de tre samlingsskivorna Hatful of Hollow, The World Won't Listen och Louder Than Bombs (från vilka jag har i princip samtliga spår redan)?

Nej, inte annat än att musik av i dag inte kan ersätta musik från när man var brådmogen yngling i gränslandet mellan tonåring och vuxen.

Lyssna på Peter Gabriels nya

2011-10-06T06:47:00.004+02:00

Peter Gabriels nya skiva, New Blood, där han gör covers på sina egna låtar, släpps 12 oktober. På NME:s sajt kan du provlyssna.

Förutom ett något överdrivet fokus på den kommersiella succén So (såväl In Your Eyes, Mercy Street, Red Rain och Don't Give Up finns med), så känns låtvalet rimligt.

Jag har ju väldigt svårt för rock- och popartister som ska blanda in symfoniorkestrar, men de här tolkningarna låter faktiskt helt okej.

Sting firar 25 och 60

2011-10-04T20:05:00.003+02:00

I söndags fyllde Sting 60 bast. Och i år firar han också 25 år som soloartist.

För att fira det sistnämnda snarare än det förstnämnda så har Sting nyss släppt en box för nästan 900 spänn. Vi har ju lärt oss att när det lackar mot jul så kommer de vansinnigt dyra boxarna ut på marknaden.

Vi må skratta åt Sting - det finns ingen som utstrålar sådan "pretentious, moi?"-inställning som Sting - men till skillnad från många andra har hans musik visat sig ha kvaliteter som består (åtminstone 25-35 år).

Det är sant att mina kunskaper om Stings senare verk är bristfällig, men de två första soloskivorna The Dream of The Blue Turtles och Nothing Like The Sun är minst lika starka som det genomsnittliga The Police-albumet.

Men om Sting spelar luta igen så tar jag tillbaka det sista.

Magnus Uggla kommer tilbaka

2011-10-03T18:41:00.004+02:00

Magnus Uggla gör alltid comeback. Nu gör han det igen.

Här om veckan släpptes nya singeln Gör mig till din man, som låter som ett extremt oblygt försök att komma tillbaka på listorna. Inte för att Uggla brukar göra dåligt ifrån sig på listorna, men det är ett par decennier sedan han var som allra störst.

Den 2 november kommer fullängdaren Innan filmen tagit slut, vilket låter väldigt mycket som en Peter LeMarc-titel. En tankfull Uggla på omslaget, sittandes med ett schackbräde (!) vid sjön, är kanske också några hekto för mycket.

Men varför inte? Jag får behagliga 80-talsvibbar av omslaget, och enligt Ugglas egna ord ska texterna vara lite svartare den här gången. Vi törs nog inte hoppas på en ny Den ljusnande framtid är vår, men i alla fall bättre än på länge?

Falska rykten om ny Springsteenskiva

2011-10-02T07:39:00.002+02:00

Bruce Springsteen släpper nya skivan Arcade At Night den 8 november, hävdas i en pressrelease.

Tyvärr är det hela lättgenomskådat. Originalkällan verkar vara ett forum på Comicbookresources.com snarare än Springsteens skivbolag...

I releasen hävdas felaktigt att Clarence Clemons avled i juni 2010. Han avled i juni i år efter att ha drabbats av en stroke.

September månads mest spelade

2011-10-01T07:36:00.003+02:00

De här låtarna lyssnade jag oftast på i min Ipod under september månad:

1. Second Hand News, Fleetwood Mac
2. Rubberband Girl, Kate Bush
3. Teeth, The Ettes
4. Värdet av en utsträckt hand, Nisse Hellberg
5. Hallå Hallå (De e som de e), Stefan Sundström
6. Seeds We Sow, Lindsey Buckingham
7. House, Patrick Wolf
8. UR, Alanis Morissette
9. What The Water Gave Me, Florence + The Machine
10. Deuce, Kiss

Wilmer X är (nästan) tillbaka

2011-09-30T06:09:00.002+02:00

Nisse Hellberg har haft olika faser i sin karriär vid sidan av Wilmer X. Första renodlade soloskivan, Xtrem, var rå och opolerad.

Tillsammans med Per Gessle (i Lonely Boys) och Peps Persson gjorde Hellberg duoskivor som präglades av respektive samarbetspartner.

Från och med Snackbar Blues och framåt har det handlat om rockmusik med rötter i rockabilly, tidig pop och schlager.

Med nya skivan Flod av eld är Nisse Hellberg närmare sitt Wilmer X-sound än på många år. Glider nerför vägen med min blues låter som Om jag mådde så här tjugo år senare. Flera andra spår låter som överblivna Wilmer X-spår.

Det är habilt, men är inte bara positivt. Lite segt blir det, till och från.

Eldkvarns nya skiva kommer i början av november

2011-09-28T19:56:00.005+02:00

De berömdas aveny är namnet på Eldkvarns nya skiva, som släpps i början av november. I blogginlägget här kan ni se skisser på omslaget, liksom en skiss till omslaget till den kommande boxen Den goda skörden, som släpps i början av december.

Enligt en intervju i Expressen handlar flera låtar om just Kungsportsavenyn i Göteborg, eller snarare det knarkköp som Per "Plura" Jonsson ägnade sig åt på platsen i mars i fjol.

Jag ska erkänna att jag är kluven över Pluras förvandling till allmän klippdocka i Kändissverige. Jag missunnar honom inte framgångar med tv-serier eller kokböcker. Snarare för att han - som alla andra i samma situation - smetas ut och förminskas. Paradoxalt nog, eftersom exponeringen är större än någonsin.

Vi får hoppas att skivan är bra i alla fall.

Rock And Roll Hall of Fame är ett skämt

2011-09-27T19:28:00.003+02:00

Nomineringskommittén i Rock And Roll Hall of Fame fortsätter att göra åtlöje av hela processen.

Medan rockband som Kiss, Motörhead, Iron Maiden, Deep Purple och Black Sabbath (eller Ozzy Osbourne som soloartist) inte har valts in, så nomineras nu discoartister som Donna Summer och Rufus & Chaka Khan, hiphop-artister som Beastie Boys och Eric B & Rakim samt depp-poppare som The Cure.

Jag kan ha åsikter om Guns'n'Roses och Joan Jett & The Blackhearts kvaliteter, men de spelar åtminstone rock, liksom likaledes nominerade Heart.

De mest givna att väljas in torde vara The Faces (särskilt när man väger in The Small Faces). Donovan kommer nog också in på 60-talsnostalgi-meriter. Freddie King kommer in på blueskvoten. Jag känner mig mer osäker på Laura Nyro, War och The Spinners.

Smakprov från Loutallica

2011-09-26T21:11:00.005+02:00

Först läckte 38 sekunder, sedan läckte 90 sekunder och nu går det att provlyssna på hela The View, ett av spåren från Lou Reed och Metallicas skiva Lulu.

Det bär mig nästan emot att säga det, men det låter jäkligt bra.

The View by Lou Reed & Metallica

Lundell tvekar om musikkarriären

2011-09-24T07:39:00.000+02:00

- Det skulle inte vara så svårt för mig att ställa undan Ulf Lundell, artisten och låtskrivaren. Han har gjort sina 35 år.

Det säger Ulf Lundell i en intervju med TT Spektra, som bland annat Expressen publicerar.

Skälet att Lundell över huvud taget ger intervjuer just nu är nya boken Allt är i rörelse. En bok som naturligtvis tolkas självbiografiskt, men som är en roman, försäkrar Lundell.

Lundell kommenterar också sin utbrändhet, som fick honom att ställa in sin senaste (sista?) planerade turné:

- Det var för mycket i kropp och system som sade att det där ska du inte göra. Det var bara att kasta in handduken. Ibland kör det ihop sig rejält. Det gjorde det då.

I dag, lördag 24 september, signerar Ulf Lundell böcker på bokmässan, i Bonnierförlagens monter B02:02, kl. 14.15-15.15.

Låtlistan till Smashing Pumpkins nya

2011-09-23T17:25:00.002+02:00

Smashing Pumpkins släpper nya skivan Oceania i höst. Exakt datum verkar inte finnas tillgängligt än, även om det före sommaren talades om september.

Det sägs ju att Oceanias 13 sånger är en del i 44-spårseposet Teargarden by Kaleidyscope, som bandet redan släppt 10 låtar av, helt gratis på sin hemsida.

På NME:s sajt kan du läsa hela låtlistan.

På Billboards sajt förklarar Billy Corgan varför bandet återvänder till det traditionella albumformatet.

R.E.M. splittras

2011-09-21T20:48:00.000+02:00

Efter 31 år tillsammans är det slut; R.E.M. lägger av.

På sin hemsida skriver bandet:

""To our Fans and Friends: As R.E.M., and as lifelong friends and co-conspirators, we have decided to call it a day as a band. We walk away with a great sense of gratitude, of finality, and of astonishment at all we have accomplished. To anyone who ever felt touched by our music, our deepest thanks for listening."

Ett litet tag var R.E.M. - ett egentligen rätt obskyrt band från Athens, Georgia - där uppe bland de allra största. Med albumet Green tog de steget från klubbar till hallar och med Out of Time (och bautahiten Losing My Religion) tog de steget från hallar till stadionnivå.

Jag har sett R.E.M. live fyra gånger - första gången på Göta Lejon, efter Green, andra gången på Sjöhistoriska museet, efter Monster, tredje gången på Globen efter den ganska misslyckade Around The Sun. Fjärde och sista gången blev också på Globen, när bandet fått en nytändning efter 2008 års indierockiga Accelerate.

Bandet avslutar sin skivkarriär (förutom de obligatoriska "postuma" utgåvor som lär vänta) med årets Collapse Into Now. Inget fantastiskt album, men stabilt, bitvis nervigt och spännande. Med bandets berömda integritet fullständigt intakt. Det är en passande punkt.

Här kan du köpa R.E.M:s skivor på Itunes
Här kan du lyssna på R.E.M:s musik på Spotify

Här har du en Spotifylista med 18 av de låtar jag helst minns av R.E.M.