Det finns ett fåtal svenska artister och band som borde K-märkas för sin särprägel. Docenterna är ett av de banden.
Visst kom de fram i kölvattnet av punk och new wave, men de har alltid haft sin egen stil. De flesta svenska artister kan man säga att de låter som (valfri utländsk artist/band). Det går faktiskt inte riktigt med Docenterna. De låter som sig själva.
En annan sak, är att Docenterna, inte ens när de var unga slynglar, föll för de värsta rockklyschorna i texterna. I stället hade de alltid en egen vinkel på livet, kärleken, döden och samhällsutvecklingen. "Här kommer hon, som inte förstör sin kropp med sport", inleds en av låtarna på nya skivan. Ja, ni förstår.
De har inte heller haft någon formsvacka. Inte vad jag kan påminna mig. Skivorna är antingen bra eller mycket bra. Rakt igenom hela katalogen.
Så gäller också för årets Kritstrecksränder och missiler, första albumet på sju år. Det enda negativa är att nu kan det mycket väl dröja fem eller sju år till nästa album.
Årets bästa skivor: 6. Blueprint, Alice Bag
Årets bästa skivor: 7. Hell-On, Neko Case
Årets bästa skivor: 8. Forever Warriors/Forever United, Doro
Årets bästa skivor: 9. Linda Thomson Presents: My Mother Doesn't Know I'm On The Stage, Diverse artister
Årets bästa skivor: 10. Åska, 500 Mil
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar