2010 kändes som ett år då minimalism var helt rätt.
Laura Veirs röst är oerhört sparsamt (åh, ordet sparsamt borde alltid användas i alla recensioner. Varför ska Anders Lukko ha patent på det ordet? Han är känd rockkritiker. Look it up. Googla det. Eller nåt. Vadå han heter inte så? Lägg av nu. Det här är min recension.) ackompanjerad på July Flame.
Från den ensamma akustiska gitarren på I Can See Your Tracks till avslutande Make Something Good låter Veirs och hennes medmusikanter som om de suttit isolerade och spelat in skivan i en öde stuga.
Annan musik är storstadsmusik. Det här är musik från skogar eller berg.
Bäst är Laura Veirs egen frostiga röst. Som en iskvinna från Klippiga bergen besjunger hon juli, sol och sommar. Roligast är hyllningen till basisten Carol Kaye.
Årets utländska skiva.
Årets bästa skivor: 3. Eels, End Times
Årets bästa skivor: 4. Harper Simon, Harper Simon
Årets bästa skivor: 5. Stefan Sundström, 5 dagar i augusti
Årets bästa skivor: 6. Jim Bryson & The Weakerthans, The Falcon Lake Incident
Årets bästa skivor: 7. Steso Songs, Now It's Dark
Årets bästa skivor: 8. Joan Armatrading, This Charming Life
Årets bästa skivor: 9. Ulf Lundell, En öppen vinter
Årets bästa skivor: 10. Nellie McKay, Home Sweet Mobile Home
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar